De svikna löftena. Var blev omsorgen om barnen, skolan och kvinnorna ?

08.06.2015 kl. 11:56
Regeringen Sipilä har suttit vid makten en vecka. Inledningen har dessvärre inte varit övertygande.

Riksdagen har debatterat regeringsprogrammet och oppositionen har varit aktiv, regeringen har grillats ur olika synvinklar. Jag måste säga, att det varit riktigt uppfriskande att se den debattglädje som finns bland ledamöterna, inte minst i vår egen fina grupp, Svenska riksdagsgruppen. Det lovar gott.

Inför riksdagsvalet i april bedyrade alla partier att det måste vara slut med mera nedskärningar i utbildningen. Efter valet är det löftet som bortblåst, som om det aldrig existerat. De tre som idag sitter i regeringen Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna har tydligen drabbats av plötslig demens. Som känt är väljarens konsumentskydd svagt. Det är dessvärre illa för politikens trovärdighet, och bäddar för politikerförakt. Ett ansvarstagande parti ska också efter valet kunnat stå för det man lovat. Centern som starkt kritiserade den tidigare regeringens utbildningspolitik, har nu gått i bräschen för att det under de kommande åren skall sparas ca 600 miljoner € på utbildningen i vårt land. Pengarna för att minska klass-storlekarna tas bort, den subjektiva rätten till dagvård vill regeringen starkt inskränka, dagvårdspersonalens behörighetskrav ses över och dagisgrupperna blir större. Yrkesutbildningen skall spara och likaså drabbas högskolorna och universiteten.

Jag har förståelse för att man t.ex  väljer att se över den subjektiva rätten till heldagsvård. Det gjorde redan den förra regeringen. Men då visade finansministeriets beräkningar, att det inte kommer att medföra nämnvärda inbesparingar. Underligt är det om de beräkningarna nu några månader senare ändrat. Jag har också förståelse för att man ser över andra stadiets utbildning, så att utbildningsutbudet bättre motsvarar behovet. Men jag har ingen förståelse alls för att man inte inser att ju mer man skär i den grundläggande utbildningen, dess större är risken att vår skola framöver inte kan hålla samma höga nivå som idag. För det är med bildning och utbildning vi ska lyfta Finland. Som jag många gånger sagt, skolan är vår kronjuvel och den ska vi värna om. Det handlar om våra barn och unga, om landets framtid, om trygghet och stabilitet i samhället, om möjlighet till nyskapande och nya innovationer på sikt. Vi har helt enkelt inte råd att spara på skolan och skära i forsknings- och utvecklingsanslag.

Regeringen Sipiläs program är heller ingen höjdare när det gäller frågan om jämställdhet och jämlikhet. I en kort mening kvitterar man att män och kvinnor är jämställda. Punkt. Som om man inte vill kännas vid att vi har en stor löneojämlikhet mellan kvinnor och men, som om man inte ville veta av att vi borde förnya vårt familjeledighetssystem och gör det mer flexibelt, som om man inte ville vidkännas att det behövs fortsatta aktiva åtgärder för att bekämpa familjevåld.

Regeringsprogrammet är som känt också mycket kortfattat då det gäller det svenska och landets tvåspråkighet, likaså vad gäller Norden och samerna. Ja, de sist nämnda existerar inte med ett enda ord. Nationalspråksstrategin som vi jobbade fram i den förra regeringen och vars mellanrapport gavs här i början av april lyser också med sin frånvaro. Till den delen hoppas jag  att det handlar om ett misstag. Det går ännu att korrigera om viljan finns hos Sipilä, Stubb och Soini. Det arbetet borde nämligen få en fortsättning, något som också president Ahtisaari kraftigt framhållit.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15