En nationell skärgårdspolitik behövs också i framtiden

06.06.2015 kl. 10:00
Den ledande tanken i de nationella skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammen har varit att öar, hav, sjöar, älvar och strandzonen utgör viktiga faktorer i den regionala utvecklingen. De skärgårdspolitiska programmen har upprättats av regeringar i alla möjliga politiska kombinationer under de senaste 20 åren

 

. Orsaken till detta är klar. Finland är det relativt sett största skärgårdslandet i Europa, och det land i världen som har relativt sett flest vattendrag. Programmens röda tråd har varit att de rikliga vattendragen och skärgårdsområdena betraktas som en nationell styrka.

 Jag hoppas att den nya regeringen ska värdesätta regionalpolitikens alla tre delområden – stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken. Det är nödvändigt att regeringen under den kommande perioden bildar sig en helhetsuppfattning om vilka behov skärgårdsområdena har samt fattar beslut om skärgårdspolitikens mål och konkreta åtgärder. Det bästa sättet att gå till väga är att också i fortsättningen upprätta ett särskilt skärgårdspolitiskt program för hela regeringsperioden.

 Vad gäller uppnåendet av målen för det skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet 2012−2015 upplevde vi både framgångar och motgångar under den senaste valperioden.

 Till de positiva resultaten kan anslagen för skärgårdstrafiken räknas. Nya färjor, landsvägsfärjor och förbindelsefartyg togs i bruk. Fritidsboendet, distansarbetet samt skärgårdsturismen ökade i jämn takt. Skärgårdstrafiken står inför stora förändringar och en nationell plan behövs för att koordinera trafiken.

 Verksamhetsförutsättningar skapades också för havsklustret, som är en betydande sysselsättningskälla inom skärgårdsområdena. Detsamma gäller likaså för skeppsvarven. Och kvarkentrafiken erhöll finansiering.

 Till bakslagen hör att vissa skärgårdsområden i regionstöden gick miste om en högre stödnivå för investeringar.  Att skärgårdstilläggen för kommuner med skärgårdsdel gick förlorade i det statsandelssystem som trädde ikraft vid årsskiftet var ett principiellt bakslag. Enbart skärgårdskommuner erhåller nu skärgårdstillägget. Målsättningen måste vara att skärgårdstilläggen ska återinföras i statsandelssystemet för att täcka de högre kostnader som uppstår då kommuner upprätthåller service i skärgården. 

 Blickarna i den kommande skärgårdspolitiken måste också riktas mot landskapen eftersom det fortfarande kommer att finnas EU-projektfinansiering för att stöda utvecklandet av skärgården. Landskapen behöver därför en klar strategi för hur man vill utveckla skärgården. Summan som står till skärgårdsområdenas förfogande under programperioden uppgår till 1,3 miljarder euro via Leader-verksamheten, Interreg-samarbetet och fiskerihushållningen. Det är avgörande att man inom skärgårdsområdena får till stånd projekt för att kunna dra nytta av denna finansiering.

  En annan fråga där skärgården har en stor potential gäller den service som erbjuds åt fritidsboende. Kommunerna och företagen bör i större utsträckning dra nytta av fritidsboendet. Fritidsboendet omsätter idag hela 7,4 miljarder euro. Det borde inledas fler utvecklingsprojekt. Köpkraften hos de fritidsbosatta kan utnyttjas mycket bättre genom att ett större utbud av service riktas till de fritidsbosatta.

 En viktig resurs är fritidsboendenas kunnande som borde tas till vara bättre. Det är viktigt för skärgården att stugborna engageras fullt ut i kommunernas och byarnas vardagsliv.

 Den naturliga utvecklingen av skärgården får inte hindras genom byråkrati som förhindrar att man bygger, lever, arbetar och bor i skärgården. Skapandet av en förtätad samhällsstruktur och klimatpolitiken får inte användas som förevändning för att hindra utvecklandet av skärgården. Också i den här frågan är det viktigt att definiera vad regeringen vill via ett nationellt åtgärdsprogram.

 Regionpolitiken står inför stora förändringar och det återstår att se på vilket sätt regeringen vill utveckla regionpolitikens alla tre delområden. Den nationella skärgårdspolitiken är en liten men viktig del av regionalpolitiken. Det har visat sig att en nationell, självständig skärgårdspolitik behövs. Utan denna hade många frågor viktiga för skärgården inte kunnat skötas.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgeten

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen 14.12 2016
14.12.2016 kl. 13:00

Statsrådets redogörelse om den nationella energi- och klimatstrategin fram till 2030.

Gruppanförande, Joakim Strand, Svenska riksdagsgruppen, 30.11 2016
30.11.2016 kl. 14:42

Debatt om oppositionsgruppernas alternativbudgetar 9.11.2016

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson
09.11.2016 kl. 14:30

Extremrörelser och våld, aktualitetsdebatt 5.10 2016

Gruppanförande, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
05.10.2016 kl. 15:00

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2017

Gruppanförande 20.9 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
20.09.2016 kl. 13:00

Statsministerns upplysning med anledning av folkomröstningen i Förenade kungariket

Gruppanförande 1.7 2016, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
01.07.2016 kl. 10:36

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2017-2020.

Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen ledamot Mats Nylund 22.6 29016
22.06.2016 kl. 14:05