Ledamot Blomqvist tal i plenum gällande Sipiläs regeringsprogram

04.06.2015 kl. 13:19
2.6 2015

Värderade fru talman! Jag vill börja med att konstatera att regeringsprogrammet innehåller flera bra skrivningar, målsättningar och åtgärder. Inte minst satsningarna på företagare och företagsamhet är bra, likaså målsättningen att minska onödig reglering och överflödig byråkrati. Också analysen av den ekonomiska situationen vi befinner oss i är bra och flera av åtgärderna som tar sikte på att balansera statsekonomin kan understödas. 

 

Samtidigt måste jag konstatera att programmet kommer att innebära kraftiga och alltför stora nedskärningar inom utbildningssektorn. Det kan inte var klokt att göra så här dramatiska minskningar i anslagen som finns till för att ge våra barn och unga en möjlighet att utbilda sig och därmed föra vårt samhälle framåt. Hela programmet andas en oförståelse för hur viktig bildning, utbildning och forskning är för vårt land. Jag kan inte godkänna de här delarna av regeringsprogrammet. 

 

Regeringsprogrammet saknar även tydliga formuleringar om hur vi ska skapa ett mer jämställt samhälle, inte heller rättviseaspekten ges utrymme i programmet. Jag efterlyser visioner och målsättningar om hur vi kan skapa ett ännu mer rättvist samhälle där alla ges möjlighet att vara delaktiga och där ingen glöms bort. Den nordiska välfärdsstaten och hur man vill utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet överhuvudtaget borde definitivt ha fått en större plats för att regeringsprogrammet skulle få mitt stöd.

 

Arvoisa puhemies! Hallitusohjelmassa on monia puutteita ja siinä on myös kirjauksia, joita ei missään tapauksessa voi hyväksyä, kuten sivistyssektorin ja opiskelijoiden, lasten ja nuorten määrärahojen liian rajuja leikkauksia. Tällä tavalla ei rakenneta tulevaisuuden kilpailukykyistä, avointa ja osaavaa Suomea.

 

Samalla on myönnettävä, että hallitusohjelma sisältää myös monia hyviä asioita. Omalta osaltani minun on helppo hyväksyä taloudellisen tilanteen kuvaus ja suurin osa tavoitteista ja toimenpiteistä, jotka tähtäävät yrittäjyyden ja työnteon edistämiseen. Ilahduttavaa on myös se, että hallitus aikoo vakavissaan ryhtyä töihin tarpeettoman sääntelyn ja byrokratian poistamiseksi.

 

Fru talman! I regeringsprogrammet som vi fått ta del av saknas viktiga skrivningar som lyfter fram hur landets tvåspråkighet och myndigheternas service på båda språken ska tryggas i praktiken. Det är naturligtvis bra att man konstaterar att man tänker värna om det tvåspråkiga Finland i enlighet med grundlagen, men det räcker inte. Jag är besviken över att man inte lyft upp rikedomen som två nationalspråk innebär och vilka möjligheter de medför. Likaså saknar jag konkreta målsättningar och åtgärder med vilka man vill stärka de båda nationalspråken.

 

Sipilän hallituksen ohjelmassa todetaan, että meillä on rikas kieli- ja kulttuuriperintö, ja että vaalimme kaksikielistä Suomea. Se on hyvä, mutta se onkin ainoa kirjaus maan kaksikielisyydestä ja se ei minun mielestäni riitä. Hallituksen tulee pidentää kansalliskielistrategian voimassaoloa ja mahdollistaa, että oikeusministeriön asettama kansalliskieliverkosto, jossa on vastuuhenkilöitä kaikista ministeriöistä ja valtioneuvoston kansliasta, jatkaa työtään ja kehittyy myös tämän hallituskauden aikana. Olen pettynyt siihen, että pääministeri ei aikaisemmin tänään täällä salissa vastannut edustaja Haglundin kysymykseen kansalliskielistrategiasta. Toivottavasti saamme vastauksen tekojen muodossa. Erityisen tärkeää on, että hallitus tulevien hallintouudistusten suunnittelussa varmistaa, että viranomaiset voivat turvata asukkaiden perustuslainmukaiset kielelliset oikeudet. Hallituksen tulee myös turvata resurssit niin, että uudistukset eivät heikennä viranomaisten kykyä turvata kielellisiä oikeuksia käytännössä.

 

Ärade talman! Det korta regeringsprogrammet ser vid en första anblick rätt så hyfsat ut för jordbrukets del. De positiva skrivningarna som hittas i regeringsprogrammet är bland annat att den nya regeringen lovar att inte stifta nya lagar som skulle medföra nya förpliktelser utan lovar förenklad byråkrati och nya handlingssätt. Målsättningarna är bra men frågan är hur man ska lyckas omsätta dem i praktiken. Målsättningarna att främja exporten och sänka produktionskostnaderna inom jordbrukssektorn är likaså lovvärda och bra men frågan är vad regeringen kan göra för saken.

 

Uusi hallitusohjelma sisältää maatalouden kannalta valitettavasti myös asioita, jotka eivät ole kovin hyviä. On huolestuttavaa, että suoria tulotukia aiotaan leikata, erityisesti luonnonhaittakorvausta ja ympäristötukea, sillä ne vaikuttavat välittömästi viljelijöiden tulotasoihin.

 

Arvoisa puhemies! Hallitusohjelmassa on täysin ylimitoitettuja leikkauksia, jotka kohdistuvat koulutukseen, nuoriin ja lapsiin. Hallitusohjelmassa ei riittävästi huomioida sukupuolten välistä tasa-arvoa, ja miten oikeudenmukaisuutta halutaan parantaa yhteiskunnassamme. Ei myöskään riittävästi huomioida pohjoismaista yhteistyötä, suvaitsevaisuutta, kehitysapua tai maamme kaksikielisyyttä.

 

Tästä syystä kannatan edustaja Henrikssonin ehdottamaa epäluottamuslausetta perusteluineen.

Jag stöder alltså ledamot Henrikssons förslag om misstroende.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35