Valet av ministrar

30.05.2015 kl. 11:08
Finland har fått en ny regering. I torsdags kl. 16.10 valde riksdagen Juha Sipilä till ny statsminister. Jag var den enda i Svenska riksdagsgruppen som röstade för Sipilä, något jag hade kommit överens om på förhand. Härifrån lägger vi grunden för ett bra samarbete i en politiskt utmanande tid.

Det blev till sist 14 ministrar i regeringen. Tre färre än senast. För egen del tyckte jag att man kunde ha behållit antalet ministrar, något jag också framförde. Uppdraget som minister är tungt och arbetsdrygt, i synnerhet i tuffa tider som nu. Då är det viktigt att det finns personer som kan dela på bördan. Nu fick vi också lite annorlunda ministerhelheter än tidigare. Kimmo Tiilikainen blir ex. både miljöminister och jord- och skogsbruksminister.

 

För Ålands del är justitieministern av stor vikt och nya ministern Jari Lindström kommer dela sin tid mellan Justitieministeriet och Arbets- och näringsministeriet eftersom han blir både arbetsminister och justitieminister. Det är inte en optimal lösning eftersom justitieministeriet skulle behöva en minister som kan jobba där på heltid. Huvudsaken är ändå att Justitieministeriet finns kvar. Förra veckan diskuterades nämligen om man skulle slå ihop justitieministeriet med inrikesministeriet, något som inte blev av. Det är bra.

 

Jari Lindström är Sannfinländare och tidigare pappersarbetare från bruksorten Kuusankoski. Även om min värdegrund är långt ifrån Sannfinländarnas partiprogram måste vi ge honom en chans. Vi får inte döma ut honom på förhand bara för att han är Sannfinländare. Vi ska inte ha fördomar och stereotyper mot andra eftersom vi inte vill att andra ska ha fördomar mot Åland. Lindström måste därför få en chans att visa vad han går för. Men vi ska så klart bedöma hans arbete med samma måttstock som hans företrädare och hans kollegor. Så blir det både ärligt och rättvist. Min dörr står öppen för ett bra samarbete med honom.

 

Det mest oväntade i regeringsbildningen var att Soini fick utrikesministerposten. På så vis behöver han inte vara med och bära lika stort ansvar för regeringens ekonomiska politik som inte kommer bli rolig. Det kommer att bli stora nedskärningar eftersom staten levt över sina egna tillgångar för länge. Skuldspiralen måste brytas eftersom Finlands offentliga finanser nu är på samma väg som Grekland redan vandrat. Det är ingen bra väg. Nu porträtteras en bild av vänsteroppositionen att nya regeringen är en typisk högerregering som skär hårt i välfärden. Det är inte rättvist att ge den bilden om man inte själva presenterar egna lösningar på hur man får ekonomin i balans. Ingen vill göra sådana nedskärningar som nu kommer göras.

 

Nedskärningarna drabbar nästan uteslutande områden där Åland har självstyrelse och de påverkar därför inte oss direkt. Själv är jag ändå oroad över att nedskärningarna drabbar skolan och utbildningen i Finland. Grundskolan har varit Finlands genom tiderna bästa innovation och jag tycker att man borde låta nedskärningarna drabba oss vuxna ännu hårdare för att skona barnen och ungdomarna från nedskärningarna. För de är vår framtid.

 

Viktigt blir att få fart på ekonomin och tillväxten igen. Här kommer Ålandsbekanta Olli Rehn få ett viktigt uppdrag som Näringsminister. Samma ministerium sköter vindkraftsstödet. Det känns bra med Olli där. Nya Ålandsministern Anne Berner kommer också sköta sjöfartsfrågorna som trafikminister. Anne är familjeföretagare och vet vad som behöver göras för småföretagarna. Det är bra. Då jag messade med henne på torsdag kväll för att gratulera upplyste jag henne om att Åland har nästan ett företag per tio invånare. Vi har mycket kunskap att bidra med från åländsk sida.

 

Att jag röstade för regeringen Juha Sipilä var sist och slutligen ett enkelt beslut. Juha Sipilä har hittills hållit allt han har lovat mig. Då jag träffade honom en lördag eftermiddag efter att det blivit klart att SFP hamnar i opposition bad jag om två första saker. Att Ålands landskapsregering skulle bjudas in till regeringsförhandlingarna och att självstyrelsereformen ska nämnas i regeringsprogrammet. Båda löftena infriades. Jag lovade Juha Sipilä ett gott samarbete och genom att rösta för honom som statsminister höll jag mitt första löfte till honom. Härifrån framåt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15