Valet av ministrar

30.05.2015 kl. 11:08
Finland har fått en ny regering. I torsdags kl. 16.10 valde riksdagen Juha Sipilä till ny statsminister. Jag var den enda i Svenska riksdagsgruppen som röstade för Sipilä, något jag hade kommit överens om på förhand. Härifrån lägger vi grunden för ett bra samarbete i en politiskt utmanande tid.

Det blev till sist 14 ministrar i regeringen. Tre färre än senast. För egen del tyckte jag att man kunde ha behållit antalet ministrar, något jag också framförde. Uppdraget som minister är tungt och arbetsdrygt, i synnerhet i tuffa tider som nu. Då är det viktigt att det finns personer som kan dela på bördan. Nu fick vi också lite annorlunda ministerhelheter än tidigare. Kimmo Tiilikainen blir ex. både miljöminister och jord- och skogsbruksminister.

 

För Ålands del är justitieministern av stor vikt och nya ministern Jari Lindström kommer dela sin tid mellan Justitieministeriet och Arbets- och näringsministeriet eftersom han blir både arbetsminister och justitieminister. Det är inte en optimal lösning eftersom justitieministeriet skulle behöva en minister som kan jobba där på heltid. Huvudsaken är ändå att Justitieministeriet finns kvar. Förra veckan diskuterades nämligen om man skulle slå ihop justitieministeriet med inrikesministeriet, något som inte blev av. Det är bra.

 

Jari Lindström är Sannfinländare och tidigare pappersarbetare från bruksorten Kuusankoski. Även om min värdegrund är långt ifrån Sannfinländarnas partiprogram måste vi ge honom en chans. Vi får inte döma ut honom på förhand bara för att han är Sannfinländare. Vi ska inte ha fördomar och stereotyper mot andra eftersom vi inte vill att andra ska ha fördomar mot Åland. Lindström måste därför få en chans att visa vad han går för. Men vi ska så klart bedöma hans arbete med samma måttstock som hans företrädare och hans kollegor. Så blir det både ärligt och rättvist. Min dörr står öppen för ett bra samarbete med honom.

 

Det mest oväntade i regeringsbildningen var att Soini fick utrikesministerposten. På så vis behöver han inte vara med och bära lika stort ansvar för regeringens ekonomiska politik som inte kommer bli rolig. Det kommer att bli stora nedskärningar eftersom staten levt över sina egna tillgångar för länge. Skuldspiralen måste brytas eftersom Finlands offentliga finanser nu är på samma väg som Grekland redan vandrat. Det är ingen bra väg. Nu porträtteras en bild av vänsteroppositionen att nya regeringen är en typisk högerregering som skär hårt i välfärden. Det är inte rättvist att ge den bilden om man inte själva presenterar egna lösningar på hur man får ekonomin i balans. Ingen vill göra sådana nedskärningar som nu kommer göras.

 

Nedskärningarna drabbar nästan uteslutande områden där Åland har självstyrelse och de påverkar därför inte oss direkt. Själv är jag ändå oroad över att nedskärningarna drabbar skolan och utbildningen i Finland. Grundskolan har varit Finlands genom tiderna bästa innovation och jag tycker att man borde låta nedskärningarna drabba oss vuxna ännu hårdare för att skona barnen och ungdomarna från nedskärningarna. För de är vår framtid.

 

Viktigt blir att få fart på ekonomin och tillväxten igen. Här kommer Ålandsbekanta Olli Rehn få ett viktigt uppdrag som Näringsminister. Samma ministerium sköter vindkraftsstödet. Det känns bra med Olli där. Nya Ålandsministern Anne Berner kommer också sköta sjöfartsfrågorna som trafikminister. Anne är familjeföretagare och vet vad som behöver göras för småföretagarna. Det är bra. Då jag messade med henne på torsdag kväll för att gratulera upplyste jag henne om att Åland har nästan ett företag per tio invånare. Vi har mycket kunskap att bidra med från åländsk sida.

 

Att jag röstade för regeringen Juha Sipilä var sist och slutligen ett enkelt beslut. Juha Sipilä har hittills hållit allt han har lovat mig. Då jag träffade honom en lördag eftermiddag efter att det blivit klart att SFP hamnar i opposition bad jag om två första saker. Att Ålands landskapsregering skulle bjudas in till regeringsförhandlingarna och att självstyrelsereformen ska nämnas i regeringsprogrammet. Båda löftena infriades. Jag lovade Juha Sipilä ett gott samarbete och genom att rösta för honom som statsminister höll jag mitt första löfte till honom. Härifrån framåt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15