Finland fick en ny regering

31.05.2015 kl. 11:06
I 1438 dagar, dvs nästan 4 år har jag haft glädjen att tjäna som landets justitieminister. Det har varit en intensiv och mycket händelserik tid. I fredags beviljades jag och regeringen Stubb avsked av presidenten. Det var naturligtvis med blandade känslor jag promenerade ner för trapporna i presidentslottet. En stor tomhetskänsla infann sig. Samtidigt en stolthet över allt det jag och SFP fått vara med och förverkliga, för vårt folk, för vårt land men också ute i världen.

Många viktiga lagstiftningsprojekt har genomförts och landet har fått sin första Nationalspråksstrategi genom tiderna. Sammanlagt hann jag under 4 år avge 130 regeringspropositioner, svara på ca 300 skriftliga spörsmål av riksdagsledamöterna, svara på tusentals medborgarkontakter med hjälp av mina medarbetare och representera Finland på ett stort antal EU-ministerrådsmöten, Nordiska ministerrådsmöten och övriga internationella tillställningar.

 

I torsdagskväll skrev jag tackbrev till alla mina kolleger i EU och i Norden. Under en såhär lång tid hinner man knyta många viktiga kontakter för landet och därtill få en hel del nya vänner. För Finland som ett litet land är det mycket viktigt att kunna vara synligt representerat på den internationella arenan, och jag har med glädje talat varmt för rättsstatsprincipen, för tolerans , för respekten för mänskliga rättigheter, för förbättrande av kvinnors och flickors ställning ute i världen, för att det behövs krafttag mot korruptionen och att alla mänskor i världen har rätt till sitt eget liv och rätt att bestämma över sin egen kropp.

Jag har fått berätta om mitt hemland och min hemtrakt,  om det företagsamma och trygga, utåtriktade Österbotten. Att vi välkomnar nya investeringar till vårt land, att det finska folket är känt för att vara ett folk man kan lita på. För evigt kommer jag att minnas diskussionen med min kinesiska kollega, då jag berättade för henne att våld mot kvinnor är ett rätt stort problem i mitt hemland och försiktigt frågade hur det ligger till i Kina. Långt senare under kvällen återkom hon till min fråga, och viskade att det nog också är ett problem där, men att situationen blivit avsevärt mycket bättre efter 1948!

 

Som justitieminister hade jag också ansvar för språklagstiftningen, demokratifrämjande och samefrågorna. Också ålandsministerposten hörde till min portfölj.

 

Nu har då regeringen Sipilä utsetts, och man valde att samma person skall fungera såväl som justitie- som arbetsminister. En lösning som för mig förefaller helt obegriplig. Tidigare arbetsminister Lauri Ihalainen och jag hade vardera fullt upp att hinna sköta våra respektive ministerposter. Substansmässigt finns inte många gemensamma nämnare mellan dessa bägge ministerier.  När den viktigaste frågan i landet just nu handlar om ekonomin och hur vi kan höja sysselsättningen, säger det sig själv att enbart uppdraget som arbetsminister kräver sin egen minister. Inom rättsvården finns också stora utmaningar, speciellt gällande ekonomin. Antalet tingsrätter är under lupp, antalet fängelser borde minskas och satsningar som förkortar rättegångstiderna borde fås i mål. Men för statsminister Sipilä har det varit något av ett självändamål att minska antalet ministrar.

 

Men nu vänder vi blad och  jag ser  fram emot att leda Svenska riksdagsgruppen. Inkommande vecka börjar vi på allvar med riksdagsarbetet. På tisdag debatteras regeringsprogrammet. Det kommer inte att bli svårt att föra en konstruktiv oppositionspolitik. Det visar redan de första besluten som regeringen Sipilä fattat.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35