Vilken är den tillträdande regeringens värdegrund?

24.05.2015 kl. 17:11
På statsrådets festvåning Smolna, ett stenkast från mitt arbetsrum på justitieministeriet, pågår förhandingarna mellan de tre partier som regeringssonderaren Juha Sipilä valt att bilda regering med, d.v.s. centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna. Målet för Sipilä har varit att den nya regeringen kunde tillträda före utgången av maj. Det återstår att se om det lyckas.

För Svenska folkpartiet betyder Sipiläs beslut att vi för första gången på 36 år blir ett oppositionsparti. Detta trots att SFP gjorde sitt bästa riksdagsval sedan 1991 och gick framåt med ca 19 000 röster i hela landet och drygt 2 400 röster i Vasa valkrets. I antalet mandat behöll svenska riksdagsgruppen ställningarna, d.v.s. vi fortsätter med 10 ledamöter.

Intressant har det varit att de senaste veckorna träffa en rad centerpartister som bedyrat att de nog gärna hade haft oss med. Också Maaseudun Tulevaisuus skrev på ledarplats, att Sipilä och centern kunnat behöva SFP som ett parti som är känt för att vara lojala med statsministern. Chefredaktör Mikael Pentikäinen slår också fast att SFP hade behövts med tanke på de nordiska kontakterna och som ett parti som förstår sig på vikten av att utveckla hela landet. SFP hade enligt Pentikäinen också mjukat upp den nya regeringens konservativa image. Men Sipilä har tydligen tänkt rätlinjigt matematiskt. Majoriteten med denna bas blir tillräcklig, 124 mandat för regeringen. Med SFP hade man haft 134. Samtidigt är det nog uppenbart att Sipilä ville ha med Timo Soini och hans populistiska EU- och invandrarkritiska parti. Nu lever vi med detta och ska koncentrera oss på en konstruktiv och alert oppositionspolitik. Det kan också göra oss gott.

Landets ekonomi är dålig och kräver omedelbara åtgärder av den nya regeringen. Det är dock helt avgörande att regeringsförhandlarna också förutom anpassningar, kan komma överens om sporrande åtgärder som skapar arbetstillfällen och lägger en grund för ekonomin att växa. Jag hoppas också att man inte gör reformer för reformernas skull, utan för att trygga servicen åt medborgarna på sikt. Då är det viktigt att komma ihåg de många olika grupper i samhället, som kan ha behov av skräddarsydda servicelösningar. Som exempel kan nämnas de svenskspråkiga med funktionsnedsättning.

Vi har också skäl att fråga oss hur regeringen kommer att hantera frågor som berör minoriteter, invandrare och andra utsatta grupper i vår omvärld. Finland kan inte stänga ögonen för flyktingkrisen i Medelhavet. Vi kan inte förbise vårt internationella ansvar. Det är ett för högt pris att betala för sannfinländarnas regeringsmedverkan. Vi vet också att Finland kommer att behöva fler invandrare för att trygga välfärden på sikt. Den nya regeringens signaler i dessa frågor verkar ta sikte på just det motsatta.

Hur det ska gå för svenskans ställning i vårt land under de kommande fyra åren återstår att se. Min oro gäller inte enbart skolsvenskan, utan också risken att svenskan lätt hamnar i kläm i samband med exempelvis vårdreformen och de övriga förvaltningsreformer som kommer. I slutändan handlar det om den kommande regeringens värdegrund och inställning till det tvåspråkiga Finland.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35