Nytt läge

22.05.2015 kl. 10:34
Det är drygt en månad sedan riksdagsvalet. Jag är tacksam och glad över det starka understöd jag personligen fick och hela partiets framgång. Som vi alla vet så räckte det goda resultatet inte till för regeringsmedverkan.

Efter 8 år som riksdagsledamot för ett regeringsparti får jag nu vänja mig vid tanken att bli oppositionspolitiker. Är inte så orolig för det eller för SFP, men nog för hur den regering som nu är under bildning ska hantera frågor som är viktiga för oss.

 

Som ett oppositionsparti får vi ställa in oss på att försöka utöva inflytande med andra metoder än tidigare. Situationen är nu en helt annan än då vi satt med i regeringen och hade våra ministrar och deras medarbetare, via vilka vi direkt i ett tidigt skede kunde vara med och förhandla och påverka besluten. Då hade också vi riksdagsledamöter tillgång till viktig information redan före lagförslagen gavs till riksdagen. Nu gäller det att driva en konstruktiv oppositionspolitik och vid behov komma med alternativ till det som regeringen presenterar. Det praktiska arbetet ändrar i sig inte mycket, arbetet i utskotten och plenum fortsätter som tidigare, men vi kommer att få jobba mera bl.a. för att få fram viktig bakgrundsinformation.

 

För tillfället finns det många frågetecken när det gäller den kommande regeringens agenda eftersom regeringsförhandlingarna ännu är på hälft. SFP har traditionellt varit det parti i regeringen som alltid värnat om ett tvåspråkigt och inkluderande Finland. Vem ska göra det nu? Den nya situationen innebär bland annat att Folktingets roll blir viktigare, men samtidigt mera utmanande då Folktingets två största partier är i opposition. När vi under senaste riksdagsperiod hade sju riksdagsledamöter från regeringspartier med i Folktinget har vi idag ingen riksdagsledamot från ett regeringsparti med. Det här betyder att vi måste söka och finna nya kanaler att påverka. Jag litar ändå på att det kommer att lyckas. Folktinget är ett unikt lagstadgat samarbetsorgan som fungerar över de politiska gränserna och alla riksdagspartier med svensk verksamhet verkar inom Folktinget. Uppgiften som vi tillsammans måste lyckas med är att bevaka och främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen, samt verka för en levande tvåspråkighet och för ett tolerant och jämställt språkklimat.

 

Uppdraget som Folktingets ordförande är nytt för mig och blir extra utmanande i den här nya politiska situationen. Folktingets påverkningskanaler och -metoder kommer att ändra, men funktionen som remissinstans kommer naturligtvis kvarstå. Första målet blir att få regeringen att tillmötesgå Folktingets krav på att förlänga nationalspråksstrategins giltighetstid, så att den omfattar regeringsperioden 2015-2019. Dessutom bör den följas upp av ett handlingsprogram med konkreta åtgärder.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00