Nytt läge

22.05.2015 kl. 10:34
Det är drygt en månad sedan riksdagsvalet. Jag är tacksam och glad över det starka understöd jag personligen fick och hela partiets framgång. Som vi alla vet så räckte det goda resultatet inte till för regeringsmedverkan.

Efter 8 år som riksdagsledamot för ett regeringsparti får jag nu vänja mig vid tanken att bli oppositionspolitiker. Är inte så orolig för det eller för SFP, men nog för hur den regering som nu är under bildning ska hantera frågor som är viktiga för oss.

 

Som ett oppositionsparti får vi ställa in oss på att försöka utöva inflytande med andra metoder än tidigare. Situationen är nu en helt annan än då vi satt med i regeringen och hade våra ministrar och deras medarbetare, via vilka vi direkt i ett tidigt skede kunde vara med och förhandla och påverka besluten. Då hade också vi riksdagsledamöter tillgång till viktig information redan före lagförslagen gavs till riksdagen. Nu gäller det att driva en konstruktiv oppositionspolitik och vid behov komma med alternativ till det som regeringen presenterar. Det praktiska arbetet ändrar i sig inte mycket, arbetet i utskotten och plenum fortsätter som tidigare, men vi kommer att få jobba mera bl.a. för att få fram viktig bakgrundsinformation.

 

För tillfället finns det många frågetecken när det gäller den kommande regeringens agenda eftersom regeringsförhandlingarna ännu är på hälft. SFP har traditionellt varit det parti i regeringen som alltid värnat om ett tvåspråkigt och inkluderande Finland. Vem ska göra det nu? Den nya situationen innebär bland annat att Folktingets roll blir viktigare, men samtidigt mera utmanande då Folktingets två största partier är i opposition. När vi under senaste riksdagsperiod hade sju riksdagsledamöter från regeringspartier med i Folktinget har vi idag ingen riksdagsledamot från ett regeringsparti med. Det här betyder att vi måste söka och finna nya kanaler att påverka. Jag litar ändå på att det kommer att lyckas. Folktinget är ett unikt lagstadgat samarbetsorgan som fungerar över de politiska gränserna och alla riksdagspartier med svensk verksamhet verkar inom Folktinget. Uppgiften som vi tillsammans måste lyckas med är att bevaka och främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen, samt verka för en levande tvåspråkighet och för ett tolerant och jämställt språkklimat.

 

Uppdraget som Folktingets ordförande är nytt för mig och blir extra utmanande i den här nya politiska situationen. Folktingets påverkningskanaler och -metoder kommer att ändra, men funktionen som remissinstans kommer naturligtvis kvarstå. Första målet blir att få regeringen att tillmötesgå Folktingets krav på att förlänga nationalspråksstrategins giltighetstid, så att den omfattar regeringsperioden 2015-2019. Dessutom bör den följas upp av ett handlingsprogram med konkreta åtgärder.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00