Kolumn

Ålands riksdagsledamots plats är i Svenska riksdagsgruppen

11.05.2015 kl. 10:49

Klockan 16.55 anländer regeringssonderaren Juha Sipilä till riksdagens tillbyggnad och går ner för trapporna. Nedanför väntar ett sällan skådat antal journalister med kameror och anteckningsblock i högsta hugg. I klungan kunde man bl.a. träffa Nya Ålands förra reporter Annakaisa Suni. En annan reporter konstaterade till mig att hon aldrig sett så mycket press här tidigare. Det är en ganska bra beskrivning av det spända läget och den ovisshet som rådde inför de fortsatta regeringsförhandlingarna och vilken regeringsbas som skulle aviseras inne i auditoriet kl. 17.00, dit pressen inte släpptes in.

En kvart innan mötet inleddes fick jag meddelandet att opposition väntar för SFP. SFP var med i regeringspusslet ända fram till kl. 16.00, men var inte kvar kl. 17.00 då den slutliga basen presenterades. Anledningen till det kan man bara spekulera om. Nu väntar alltså en bas med Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet och det är den basen Åland och jag nu måste förhålla mig till.

På fredag fanns en uppmaning i pressen av Camilla Gunell om att jag borde byta riksdagsgrupp. Den nyheten spreds sedan via nyhetsbyrån FNB till många finländska medier. När vi avslutade Svenska riksdagsgruppens möte på fredagen väntade ett hov av journalister utanför rummet för att få höra av mig om det fanns ett ”scoop”. Skulle Löfström byta grupp. Men det blev inget ”scoop” eftersom mitt besked var entydigt och klart.

Ålands riksdagsledamots plats är i Svenska riksdagsgruppen. Därför heter den just Svenska riksdagsgruppen och inte SFP:s riksdagsgrupp. Med SFP i opposition måste jag nu navigera i vatten vi inte har navigerat i på cirka 40 år. Men det finns en farled som har använts förut. På 70-talet var Evald och Gunnar Häggblom båda medlemmar i Svenska riksdagsgruppen, trots att SFP var i opposition. De hade då ett utvecklat samarbete med regeringen och de röstade enligt regeringens linje i frågor som inte berörde Åland. Det är min målsättning att utforma ett liknande samarbete tillsammans med regeringen och jag hade därför ett möte med regeringsbildaren Juha Sipilä om saken i Helsingfors i lördags eftermiddag.

Åland ska inte gå i opposition i riksdagen, men Åland ska inte heller vända ryggen mot våra traditionellt bästa vänner i riksdagen: SFP. Dessutom, vilken signal skulle det sända gentemot svenskan i Finland om den åländska ledamoten hoppar av Svenska riksdagsgruppen. Jag skulle porträtteras som en ryggradslös svikare och bränt broar. Det är viktigt att förstå att det här inte är ett nollsummespel. Jag har redan diskuterat situationen med både nuvarande statsminister Alexander Stubb och nästa statsminister Juha Sipilä. De förstår båda att svenska språket är av oerhörd vikt för Åland och varför den åländska ledamoten sitter i Svenska riksdagsgruppen. De har båda gett mig en tydlig signal om att vi ska ha ett gott samarbete utgående från rådande helhetsbild.

Gunells uttalande blev olyckligt eftersom det snappades upp av finska kvällstidningar och flyttade fokus från åländska sakfrågor till att handla om vilken grupp jag ska sitta i. Det är inte så vi stärker Åland. I stället måste vi koordinera insatserna för att gemensamt försäkra oss om det bästa resultatet för hela Åland.

I fredags inleddes förhandlingarna om regeringsprogrammet. Förhandlingarna är upplagda på ett helt nytt sätt och äger rum i det betydligt mindre Smolna i stället för det stora Ständerhuset. Antal personer inblandade är betydligt färre och regeringsprogrammet ska bli betydligt kortare. Trots att regeringsbasen är utmanande för åländsk del är jag optimistisk och ser med tillförlitlighet på ett tätt samarbete med statsministerpartiet Centern i synnerhet samt med Samlingspartiet. Jag kommer också öppna dörren för samarbete med politiker i Sannfinländarna. Men jag gör det utgående från min bas i Svenska riksdagsgruppen. Efter att ha diskuterat saken med mina företrädare Gunnar Jansson, Roger Jansson och Elisabeth Nauclér känner jag mig än mer övertygad om att det här är rätt väg framåt för att stärka Åland i ett mycket utmanande politiskt läge.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15