Det är dags att välja väg

05.05.2015 kl. 10:47
Idag börjar arbetet med att på allvar forma Finlands nästa regering. Den kommande regeringen blir oerhört viktig då vårt land nu står vid ett vägskäl. Ska vi bli ett ekonomiskt krisland eller ska vi följa den riktning som bl.a. Sverige tagit.

År 2008 gick Finland och Sverige jämsides in i den ekonomiska krisen. Nu sju år senare är vi på helt olika nivåer. Sverige har redan länge varit tillbaka i ekonomisk tillväxt och BNP:n är större än 2008. Här hemma är BNP:n fortfarande 5 % lägre än då krisen började, tillväxten obefintlig och exporten 20 % lägre än 2008.

 

Förklaringen till detta kan inte enbart skyllas på Nokia och pappersindustrins nedgångar. Bristen på långsiktiga politiska beslut har gjort att Finlands konkurrenskraft försvagats och de strukturella utmaningarna växt sig allt större.

 

Den ekonomiska krisen i Europa har med tydlighet visat att den som är i skuld inte är fri. Obegränsad skuldsättning är inte en hållbar väg i längden.

 

Den nyvalda riksdagen och nästa regering måste därför visa ledarskap och fatta modiga beslut för att sätta Finland i form och se till att vi på nytt blir en konkurrenskraftig vinnare som kan ta en aktiv roll i EU och i världen.

 

Dagens situation påminner på flera sätt om situationen 1991. Också då var de ekonomiska utmaningarna enorma. Men den här gången är krismedvetenheten i samhället, konstigt nog, inte lika stor. Att vi inte har en bankkris och att vi har eurons stabilitet gör att krisen inte känns lika akut. Det är samtidigt positivt eftersom det gör att de nödvändiga politiska besluten inte behöver fattas under riktigt lika stor tidspress. Men det är ändå bråttom då den globala konkurrensen är större idag än 1991. Dessutom innebär hållbarhetsunderskottet inte enbart ett kortsiktigt underskott utan ett långsiktigt strukturellt problem. Statens skuldsättningsspiral måste därför stoppas.

 

Det kan inte bara göras genom nedskärningar utan framförallt måste vi få fart på ekonomin. Det måste därför bli lättare att bli företagare och vi måste minska risken att anställa i kombination med att arbete i högre grad måste löna sig. Huvudprioritet ska vara att sätta folk i arbete och minska arbetslösheten. Vi behöver också på allvar fortsätta med att ta bort onödig byråkrati. Kort och gott behöver vi få mer sunt förnuft i regelverken. I denna utformning finns det mycket att lära oss från de andra nordiska länderna, i synnerhet Sverige, som redan gjort många nödvändiga reformer.

 

Samtidigt är det viktigt att vi inte enbart klär oss i säck och aska. Även om utmaningarna är enorma så har vi goda grundförutsättningar. Vi har ett starkt undervisningssystem, vi har fungerande infrastruktur och vi har framtidsbranscher. Alla förutsättningar finns alltså för att vi ska lyckas.

 

Emedan mycket fokus läggs på ekonomin och på att den nordiska välfärdsmodellen ska försvaras, så får vi inte glömma bort att den nordiska välfärdsmodellen också betyder mer än bara rent ekonomiska saker. I den nordiska välfärdssamhälle ingår också andra saker som vi behöver ta fasta på. Det är bl.a. satsningar på jämställdhet, tolerans, mångkultur och att vi har en respektfull människosyn.

 

Det hårda samhällsklimatet gör idag att rasistiska uttalanden eller hot mot minoriteter riskerar att viftas bort eller slätas över. Vi behöver därför också få tillbaka mer respekt och tolerans i samhället – som är en del av den nordiska modellen.

 

Fokus på öppenhet, tolerans, jämställdhet och hållbar utveckling i kombination med fokus på att återfå den ekonomiska tillväxten gör att vi igen kan bli vinnare och förbli en stark del av den nordiska modellen. Det kommer kräva både ansvarstagande och aktiva politiska beslut.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00