Riksdagen konstituerar sig och regeringsförhandlingarna inleds

04.05.2015 kl. 10:45
Förra veckan inledde nya riksdagen officiellt sitt arbete. Det är alltså snabba ryck bara en vecka efter valet. I måndags hölls den obligatoriska fullmaktsgranskningen efter att fullmakterna förts till Helsingfors från de olika valkretsarna.

Min fullmakt hade förts till riksdagen av den åländska valkretsnämndens sekreterare Johanna Nyman. Väl på plats i riksdagen granskas fullmakterna av justitiekanslern.

 

Riksdagshusets huvudbyggnad är för tillfället stängd för en omfattande renovering då huset nu får en välbehövlig grundrenovering inför Finlands 100-års jubileum. Första plenum öppnades därför i den temporära plenisalen som byggts i Sibeliusakademins gamla konsertsal som knutits ihop med gamla riksdagshuset via en temporär gångbro.

 

Vid första plenum i tisdags valdes Juha Sipilä, Centern till riksdagens talman med Timo Soini, Sannfinländarna och Ben Zyskowicz, Samlingspartiet som första och andra vice talman. Det hör till formalia att det är de tre största partierna som nominerar var sitt namn då riksdagen konstituerar sig och att plenum godkänner dem lika pro forma. Den här talmanstrion innehar uppdraget tills att regeringsförhandlingarna avslutats. Då tillträder den nya regeringen och riksdagen kommer då på nytt att välja talmanstrio, eftersom åtminstone Juha Sipilä knappast då längre är tillgänglig för talmansposten.

 

Trots att det här talmansvalet var ren formalia och det är en temporär talmanstrio tycker jag ändå att det var synd att enbart män nominerades till talmanspresidiet. Från Svenska riksdagsgruppens sida, där jag är medlem, förde vi fram en önskan till de tre största grupperna om att de skulle tänka på könsbalansen. Ryktet gjorde länge gällande att Samlingspartiets Paula Risikko skulle bli Samlingspartiets kandidat, men så blev det alltså inte. Min förhoppning är att den riktiga talmanstrion, som väljs i höst, får en mer jämställd representation.

 

I tisdags eftermiddag möttes partiledarna och ledarna för samtliga riksdagsgrupper för att utse regeringssonderare. Centerns Juha Sipilä, valets vinnare, utsågs då formellt till regeringssonderare. Samma eftermiddag skickade Sipilä ut ett frågebatteri med 15 frågor till samtliga riksdagsgrupper (också till sin egen). Frågorna fokuserade framförallt på ekonomin och sysselsättningen – den kommande periodens stora fråga. Men viktiga frågor var även om miljö och klimat, migrationspolitiken samt EU-politiken där framförallt Sannfinländarna tidigare utmärkt sig som mer kritiska än andra partier. Inga frågor berörde vare sig svenskan eller Åland.

 

Det är viktigt att poängtera att frågorna inte direkt har något med regeringsprogrammet att göra. Frågorna finns framförallt till för att se om det finns förutsättningar för en regeringsmedverkan och avgör främst om man alls får komma till bordet där regeringsförhandlingarna sker. Svarar man mycket avvikande från regeringssonderarens tankar kan man räkna med att man sannolikt är i opposition. Deadline för riksdagsgruppernas svar var på valborgsmässoafton kl. 14.00 och jag var själv med runt bordet som utformade Svenska riksdagsgruppens svar.

 

De egentliga regeringsförhandlingarna inleds nu på tisdag den 5.5. Redan på onsdag eller torsdag torde Sipilä avisera vilken regeringsbas han kommer att jobba vidare med. Tidtabellen är alltså mycket snabb och ambitiös. Sipilä har sagt att regeringsförhandlingarna framförallt ska godkänna ett strategiskt avtal – inte ett långt och detaljerat regeringsprogram som tidigare regeringar formats kring. Det här är en helt ny sak och det blir intressant att se vad det innebär i praktiken. Enbart regeringssonderaren vet än så länge vad tanken är kring det strategiska avtalets utformning.

 

För egen del har jag haft förmån att träffa Juha Sipilä redan flera gånger sedan valet och jag var också inbjuden att delta i finländska Centerns partistyrelse på Apollogatan i Helsingfors för en dryg vecka sedan för att inleda mötet att presentera viktiga åländska frågor. Mitt intryck från våra möten är att det finns ett genuint intresse för Åland. Det känns bra.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15