Riksdagen konstituerar sig och regeringsförhandlingarna inleds

04.05.2015 kl. 10:45
Förra veckan inledde nya riksdagen officiellt sitt arbete. Det är alltså snabba ryck bara en vecka efter valet. I måndags hölls den obligatoriska fullmaktsgranskningen efter att fullmakterna förts till Helsingfors från de olika valkretsarna.

Min fullmakt hade förts till riksdagen av den åländska valkretsnämndens sekreterare Johanna Nyman. Väl på plats i riksdagen granskas fullmakterna av justitiekanslern.

 

Riksdagshusets huvudbyggnad är för tillfället stängd för en omfattande renovering då huset nu får en välbehövlig grundrenovering inför Finlands 100-års jubileum. Första plenum öppnades därför i den temporära plenisalen som byggts i Sibeliusakademins gamla konsertsal som knutits ihop med gamla riksdagshuset via en temporär gångbro.

 

Vid första plenum i tisdags valdes Juha Sipilä, Centern till riksdagens talman med Timo Soini, Sannfinländarna och Ben Zyskowicz, Samlingspartiet som första och andra vice talman. Det hör till formalia att det är de tre största partierna som nominerar var sitt namn då riksdagen konstituerar sig och att plenum godkänner dem lika pro forma. Den här talmanstrion innehar uppdraget tills att regeringsförhandlingarna avslutats. Då tillträder den nya regeringen och riksdagen kommer då på nytt att välja talmanstrio, eftersom åtminstone Juha Sipilä knappast då längre är tillgänglig för talmansposten.

 

Trots att det här talmansvalet var ren formalia och det är en temporär talmanstrio tycker jag ändå att det var synd att enbart män nominerades till talmanspresidiet. Från Svenska riksdagsgruppens sida, där jag är medlem, förde vi fram en önskan till de tre största grupperna om att de skulle tänka på könsbalansen. Ryktet gjorde länge gällande att Samlingspartiets Paula Risikko skulle bli Samlingspartiets kandidat, men så blev det alltså inte. Min förhoppning är att den riktiga talmanstrion, som väljs i höst, får en mer jämställd representation.

 

I tisdags eftermiddag möttes partiledarna och ledarna för samtliga riksdagsgrupper för att utse regeringssonderare. Centerns Juha Sipilä, valets vinnare, utsågs då formellt till regeringssonderare. Samma eftermiddag skickade Sipilä ut ett frågebatteri med 15 frågor till samtliga riksdagsgrupper (också till sin egen). Frågorna fokuserade framförallt på ekonomin och sysselsättningen – den kommande periodens stora fråga. Men viktiga frågor var även om miljö och klimat, migrationspolitiken samt EU-politiken där framförallt Sannfinländarna tidigare utmärkt sig som mer kritiska än andra partier. Inga frågor berörde vare sig svenskan eller Åland.

 

Det är viktigt att poängtera att frågorna inte direkt har något med regeringsprogrammet att göra. Frågorna finns framförallt till för att se om det finns förutsättningar för en regeringsmedverkan och avgör främst om man alls får komma till bordet där regeringsförhandlingarna sker. Svarar man mycket avvikande från regeringssonderarens tankar kan man räkna med att man sannolikt är i opposition. Deadline för riksdagsgruppernas svar var på valborgsmässoafton kl. 14.00 och jag var själv med runt bordet som utformade Svenska riksdagsgruppens svar.

 

De egentliga regeringsförhandlingarna inleds nu på tisdag den 5.5. Redan på onsdag eller torsdag torde Sipilä avisera vilken regeringsbas han kommer att jobba vidare med. Tidtabellen är alltså mycket snabb och ambitiös. Sipilä har sagt att regeringsförhandlingarna framförallt ska godkänna ett strategiskt avtal – inte ett långt och detaljerat regeringsprogram som tidigare regeringar formats kring. Det här är en helt ny sak och det blir intressant att se vad det innebär i praktiken. Enbart regeringssonderaren vet än så länge vad tanken är kring det strategiska avtalets utformning.

 

För egen del har jag haft förmån att träffa Juha Sipilä redan flera gånger sedan valet och jag var också inbjuden att delta i finländska Centerns partistyrelse på Apollogatan i Helsingfors för en dryg vecka sedan för att inleda mötet att presentera viktiga åländska frågor. Mitt intryck från våra möten är att det finns ett genuint intresse för Åland. Det känns bra.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00