Riksdagen konstituerar sig och regeringsförhandlingarna inleds

04.05.2015 kl. 10:45
Förra veckan inledde nya riksdagen officiellt sitt arbete. Det är alltså snabba ryck bara en vecka efter valet. I måndags hölls den obligatoriska fullmaktsgranskningen efter att fullmakterna förts till Helsingfors från de olika valkretsarna.

Min fullmakt hade förts till riksdagen av den åländska valkretsnämndens sekreterare Johanna Nyman. Väl på plats i riksdagen granskas fullmakterna av justitiekanslern.

 

Riksdagshusets huvudbyggnad är för tillfället stängd för en omfattande renovering då huset nu får en välbehövlig grundrenovering inför Finlands 100-års jubileum. Första plenum öppnades därför i den temporära plenisalen som byggts i Sibeliusakademins gamla konsertsal som knutits ihop med gamla riksdagshuset via en temporär gångbro.

 

Vid första plenum i tisdags valdes Juha Sipilä, Centern till riksdagens talman med Timo Soini, Sannfinländarna och Ben Zyskowicz, Samlingspartiet som första och andra vice talman. Det hör till formalia att det är de tre största partierna som nominerar var sitt namn då riksdagen konstituerar sig och att plenum godkänner dem lika pro forma. Den här talmanstrion innehar uppdraget tills att regeringsförhandlingarna avslutats. Då tillträder den nya regeringen och riksdagen kommer då på nytt att välja talmanstrio, eftersom åtminstone Juha Sipilä knappast då längre är tillgänglig för talmansposten.

 

Trots att det här talmansvalet var ren formalia och det är en temporär talmanstrio tycker jag ändå att det var synd att enbart män nominerades till talmanspresidiet. Från Svenska riksdagsgruppens sida, där jag är medlem, förde vi fram en önskan till de tre största grupperna om att de skulle tänka på könsbalansen. Ryktet gjorde länge gällande att Samlingspartiets Paula Risikko skulle bli Samlingspartiets kandidat, men så blev det alltså inte. Min förhoppning är att den riktiga talmanstrion, som väljs i höst, får en mer jämställd representation.

 

I tisdags eftermiddag möttes partiledarna och ledarna för samtliga riksdagsgrupper för att utse regeringssonderare. Centerns Juha Sipilä, valets vinnare, utsågs då formellt till regeringssonderare. Samma eftermiddag skickade Sipilä ut ett frågebatteri med 15 frågor till samtliga riksdagsgrupper (också till sin egen). Frågorna fokuserade framförallt på ekonomin och sysselsättningen – den kommande periodens stora fråga. Men viktiga frågor var även om miljö och klimat, migrationspolitiken samt EU-politiken där framförallt Sannfinländarna tidigare utmärkt sig som mer kritiska än andra partier. Inga frågor berörde vare sig svenskan eller Åland.

 

Det är viktigt att poängtera att frågorna inte direkt har något med regeringsprogrammet att göra. Frågorna finns framförallt till för att se om det finns förutsättningar för en regeringsmedverkan och avgör främst om man alls får komma till bordet där regeringsförhandlingarna sker. Svarar man mycket avvikande från regeringssonderarens tankar kan man räkna med att man sannolikt är i opposition. Deadline för riksdagsgruppernas svar var på valborgsmässoafton kl. 14.00 och jag var själv med runt bordet som utformade Svenska riksdagsgruppens svar.

 

De egentliga regeringsförhandlingarna inleds nu på tisdag den 5.5. Redan på onsdag eller torsdag torde Sipilä avisera vilken regeringsbas han kommer att jobba vidare med. Tidtabellen är alltså mycket snabb och ambitiös. Sipilä har sagt att regeringsförhandlingarna framförallt ska godkänna ett strategiskt avtal – inte ett långt och detaljerat regeringsprogram som tidigare regeringar formats kring. Det här är en helt ny sak och det blir intressant att se vad det innebär i praktiken. Enbart regeringssonderaren vet än så länge vad tanken är kring det strategiska avtalets utformning.

 

För egen del har jag haft förmån att träffa Juha Sipilä redan flera gånger sedan valet och jag var också inbjuden att delta i finländska Centerns partistyrelse på Apollogatan i Helsingfors för en dryg vecka sedan för att inleda mötet att presentera viktiga åländska frågor. Mitt intryck från våra möten är att det finns ett genuint intresse för Åland. Det känns bra.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15