Social- och hälsovårdsreformen är inte endast ett grundlagsproblem

23.02.2015 kl. 14:44
Den senaste veckan har vi i ekonomiutskottet diskuterat social- och hälsovårdsreformens ekonomiska bitar. Att reformen delar folket och de förtroendevalda är ingen nyhet.

De flesta är överens om att något måste göras, så också experterna som besökt vårt utskott, men ingen är överens om hur reformen skall genomföras. En del anser att de som erbjuder privata tjänster borde ha samma ställning som de som erbjuder samkommunens tjänster, medan andra anser att vi borde följa Sveriges modell, där individen själv tillåts välja läkare.

 

I vårt utlåtande var väldigt kritiska till reformen. Reformen, så som den är planerad just nu, behöver inte alls medföra de inbesparingar som eftersträvats. Ett av de stora grundläggande problemen är att det inte finns ett systematiskt och genomskinligt sätt att jämföra utgifterna och kvalitén. För att reformen skall lyckas krävs det enligt ekonomiutskottet fortfarande stora organisatoriska förändringar, den privata och tredje sektorn bör också ses som partners, inte som en konkurrent som försvårar verksamhetsförutsättningarna.

 

I vårt utlåtande lyfter vi upp att rollfördelningen i den föreslagna reformen inte är tydlig. Enligt modellen skall ordnandet av tjänster skötas av styrområdena och produktionen av tjänster av samkommunerna. Enligt det förslaget blir såväl produktionen av tjänster och ansvaret för ordnandet hos samkommunerna. Samkommunerna är dessutom beslutsfattare i båda förvaltningsinstanserna, vilket i praktiken betyder att samkommunerna beställer och köper tjänster av sig själva.

 

Inte heller finansutskottet, det andra utskott som ombetts utvärdera reformen, kunde se någon direkt ekonomisk nytta med reformen. Enligt finansutskottet har reformen en marginell betydelse gällande utgifterna för social- och hälsovården i framtiden.

 

I vårt utskott ville vi också betona kommuninvånarens egna möjligheter att påverka serviceutbudet som viktigt. Detta förutsätter att det finns en valfrihet, som idag i vissa kommuner ordnas via servicesedlar. Ur den offentliga upphandlingens perspektiv finns även risker, större upphandlingar kan medföra fördelar, men samtidigt måste det garanteras att det inte blir monopol, små aktörer bör ha en möjlighet att konkurrera. Utan en rättvis sund konkurrens och ett val för kunden, så ser inte ekonomiutskottet att kvalitativa och lönsamma tjänster kan produceras.

 

Såhär ställer sig alltså ekonomi- och finansutskottet till reformen. I ekonomiutskottet behandlar vi givetvis reformen ur ett strikt ekonomiskt perspektiv, grundlagsproblematiken är andra utskotts sak att diskutera, oavsett vad vi inom vårt utskott tycker om saken.

 

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Aktualitetsdebatt om EU:s långsiktiga budgetramar

Mats Löfström, 9.5.2018
09.05.2018 kl. 15:03

Interpellation om arbetsvillkoren för ung

Svenska riksdagsgruppen, gruppordförande Thomas Blomqvist
08.05.2018 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019 - 2022.

Anna-Maja Henriksson, gruppanförande 17.4.2018
17.04.2018 kl. 14:52

INTERPELLATIONSDEBATT OM UTBILDNINGEN 28.2.2018

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
28.02.2018 kl. 15:04

Remissdebatt om spaningslagarna 20.2.2018

Gruppanförande, Thomas Blomqvist,
20.02.2018 kl. 15:00

Riksmötet 2018, öppningsdebatt 14.2.2018

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
14.02.2018 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 13.12.2017

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
13.12.2017 kl. 12:45