Social- och hälsovårdsreformen är inte endast ett grundlagsproblem

23.02.2015 kl. 14:44
Den senaste veckan har vi i ekonomiutskottet diskuterat social- och hälsovårdsreformens ekonomiska bitar. Att reformen delar folket och de förtroendevalda är ingen nyhet.

De flesta är överens om att något måste göras, så också experterna som besökt vårt utskott, men ingen är överens om hur reformen skall genomföras. En del anser att de som erbjuder privata tjänster borde ha samma ställning som de som erbjuder samkommunens tjänster, medan andra anser att vi borde följa Sveriges modell, där individen själv tillåts välja läkare.

 

I vårt utlåtande var väldigt kritiska till reformen. Reformen, så som den är planerad just nu, behöver inte alls medföra de inbesparingar som eftersträvats. Ett av de stora grundläggande problemen är att det inte finns ett systematiskt och genomskinligt sätt att jämföra utgifterna och kvalitén. För att reformen skall lyckas krävs det enligt ekonomiutskottet fortfarande stora organisatoriska förändringar, den privata och tredje sektorn bör också ses som partners, inte som en konkurrent som försvårar verksamhetsförutsättningarna.

 

I vårt utlåtande lyfter vi upp att rollfördelningen i den föreslagna reformen inte är tydlig. Enligt modellen skall ordnandet av tjänster skötas av styrområdena och produktionen av tjänster av samkommunerna. Enligt det förslaget blir såväl produktionen av tjänster och ansvaret för ordnandet hos samkommunerna. Samkommunerna är dessutom beslutsfattare i båda förvaltningsinstanserna, vilket i praktiken betyder att samkommunerna beställer och köper tjänster av sig själva.

 

Inte heller finansutskottet, det andra utskott som ombetts utvärdera reformen, kunde se någon direkt ekonomisk nytta med reformen. Enligt finansutskottet har reformen en marginell betydelse gällande utgifterna för social- och hälsovården i framtiden.

 

I vårt utskott ville vi också betona kommuninvånarens egna möjligheter att påverka serviceutbudet som viktigt. Detta förutsätter att det finns en valfrihet, som idag i vissa kommuner ordnas via servicesedlar. Ur den offentliga upphandlingens perspektiv finns även risker, större upphandlingar kan medföra fördelar, men samtidigt måste det garanteras att det inte blir monopol, små aktörer bör ha en möjlighet att konkurrera. Utan en rättvis sund konkurrens och ett val för kunden, så ser inte ekonomiutskottet att kvalitativa och lönsamma tjänster kan produceras.

 

Såhär ställer sig alltså ekonomi- och finansutskottet till reformen. I ekonomiutskottet behandlar vi givetvis reformen ur ett strikt ekonomiskt perspektiv, grundlagsproblematiken är andra utskotts sak att diskutera, oavsett vad vi inom vårt utskott tycker om saken.

 

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00