Nordiska utvecklingsfondens verksamhet

17.02.2015 kl. 12:56
Skriftligt spörsmål inlämnat av ledamot Christina Gestrin fredag 13.2 2015

Till riksdagens talman

 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF, etablerades år 1989 för att stödja ekonomisk och social utveckling i lågintäktsland vid användning av mjuka lån. Fram till år 2005 beviljade NDF sådana lån till ca.190 projekt i 37 utvecklingsländer till ett samlat värde på en miljard euro. År 2009 beslöt NDF:s ägare att fonden framöver skulle inrikta sin insats mot finansiering av klimatprojekt i 27 lågintäktsländer i Afrika, Asien och Latinamerika, och att bidragen tillsvidare skulle ges på gåvovillkor. De nya projekten finansieras med medel från tillbakabetalningar på tidigare beviljade lån. I och med att bidragen nu ges som gåvor reduceras NDF:s kapital sakta men säkert.

 

NDF:s insats sker i huvudsak i samarbete med Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. Fonden har också projektsamarbete med NEFCO kring Nordic Climate Facility (NCF) – och samarbete med NIB i olika temarelaterade och administrativa saker. Per den 31 januari 2015 har fonden godkänt ett stöd på 213,4 miljoner euro till 78 klimatprojekt och bidragit till NCF med 26 miljoner euro. Stödet från NDF riktas för det mesta till offentliga projekt, men en ökande andel går till den privata sektorn, och också till civila organisationer och forskningsinstitutioner.

 

Det har genomförts en oberoende utvärdering av NDF:s arbete med klimatprojekt som har konkluderat att NDF uppfyller sina målsättningar med att möjliggöra ökade investeringar i klimatrelaterade aktiviteter i lågintäktsland, med att komplettera och öka mervärdet för annan tillgänglig finansiering och med att främja nordiska prioriteringar i sin verksamhet. Under år 2014 fick två olika aktiviteter som NDF medverkar i speciellt erkännande, bl.a. från FN:s klimatkonvention.

 

Utan ytterligare finansiering från de nordiska länderna kommer NDF att bli tvunget att börja trappa ner sin verksamhet fr.o.m. åren 2018-19. Därför rekommenderar Nordiska rådet att de nordiska länderna tillför mer kapital till NDF för att stötta klimatåtgärder i utvecklingsländer med låga intäkter. Nordiska rådets rekommendation överensstämmer väl med statsministrarnas uttalande, att samarbetet inom nordiskt utvecklingssamarbete skall främjas och att våra länders gröna profil ska stärkas.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till de ministrar som saken gäller:

 

Delar Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar Nordiska rådets uppfattning om att NDF:s verksamhet har varit resultatrik, och att beslutet  från 2009 om att ändra NDF:s verksamhet har varit framgångsrikt?

                            

Har Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar tagit ställning till Nordiska rådets rekommendation om att tillföra mer kapital till NDF?

 

Helsingfors den 13 februari 2015

Christina Gestrin /sv

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37