Nordiska utvecklingsfondens verksamhet

17.02.2015 kl. 12:56
Skriftligt spörsmål inlämnat av ledamot Christina Gestrin fredag 13.2 2015

Till riksdagens talman

 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF, etablerades år 1989 för att stödja ekonomisk och social utveckling i lågintäktsland vid användning av mjuka lån. Fram till år 2005 beviljade NDF sådana lån till ca.190 projekt i 37 utvecklingsländer till ett samlat värde på en miljard euro. År 2009 beslöt NDF:s ägare att fonden framöver skulle inrikta sin insats mot finansiering av klimatprojekt i 27 lågintäktsländer i Afrika, Asien och Latinamerika, och att bidragen tillsvidare skulle ges på gåvovillkor. De nya projekten finansieras med medel från tillbakabetalningar på tidigare beviljade lån. I och med att bidragen nu ges som gåvor reduceras NDF:s kapital sakta men säkert.

 

NDF:s insats sker i huvudsak i samarbete med Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. Fonden har också projektsamarbete med NEFCO kring Nordic Climate Facility (NCF) – och samarbete med NIB i olika temarelaterade och administrativa saker. Per den 31 januari 2015 har fonden godkänt ett stöd på 213,4 miljoner euro till 78 klimatprojekt och bidragit till NCF med 26 miljoner euro. Stödet från NDF riktas för det mesta till offentliga projekt, men en ökande andel går till den privata sektorn, och också till civila organisationer och forskningsinstitutioner.

 

Det har genomförts en oberoende utvärdering av NDF:s arbete med klimatprojekt som har konkluderat att NDF uppfyller sina målsättningar med att möjliggöra ökade investeringar i klimatrelaterade aktiviteter i lågintäktsland, med att komplettera och öka mervärdet för annan tillgänglig finansiering och med att främja nordiska prioriteringar i sin verksamhet. Under år 2014 fick två olika aktiviteter som NDF medverkar i speciellt erkännande, bl.a. från FN:s klimatkonvention.

 

Utan ytterligare finansiering från de nordiska länderna kommer NDF att bli tvunget att börja trappa ner sin verksamhet fr.o.m. åren 2018-19. Därför rekommenderar Nordiska rådet att de nordiska länderna tillför mer kapital till NDF för att stötta klimatåtgärder i utvecklingsländer med låga intäkter. Nordiska rådets rekommendation överensstämmer väl med statsministrarnas uttalande, att samarbetet inom nordiskt utvecklingssamarbete skall främjas och att våra länders gröna profil ska stärkas.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till de ministrar som saken gäller:

 

Delar Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar Nordiska rådets uppfattning om att NDF:s verksamhet har varit resultatrik, och att beslutet  från 2009 om att ändra NDF:s verksamhet har varit framgångsrikt?

                            

Har Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar tagit ställning till Nordiska rådets rekommendation om att tillföra mer kapital till NDF?

 

Helsingfors den 13 februari 2015

Christina Gestrin /sv

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41