Skrivelse till landets talmän

16.02.2015 kl. 08:00
Nedanstående skrift överräckte jag till talmännen den 10.2.2015. Enligt mig borde en ledamot, som valts av folket, ha en möjlighet att ge lagförslag, och om en majoritet av ledamöterna stöder lagförslaget så måste förslaget behandlas och tas i beaktande i riksdagen. Därför har jag nu ställt följande frågor till riksdagens talmän.

 

Till riksdagens talman och vicetalmän, 

Ärade talmän, jag vänder mig i detta brev till Er som innehar de högsta politiska ämbetena i Finlands riksdag. Ärendet som är av speciell natur tangerar de demokratiska värdena i riksdagens arbetsordning. Ärendet gäller behandlingen av lagmotioner som undertecknats av en stor majoritet av de lagligt valda riksdagsmännen, med förslag att nu likställa dessa med de medborgarinitiativ som undertecknats av femtiotusen finländska medborgare.

Min lagmotion 23/2014, har undertecknats av 121 riksdagsledamöter som i medeltal blivit invalda med omkring 5 600 röster. Detta betyder sammanlagt 681 182 röstberättigade finländare. En sådan lagmotion kan med gällande arbetsordning ändå förkastas eller lämnas obehandlad av ett utskott, och därmed kommer inte till slutlig behandling i riksdagen.

Ett medborgarinitiativ som undertecknats av minst femtiotusen finländska medborgare, skall även det behandlas som en lagmotion av ett riksdagsutskott. Men oberoende om det godkänns eller inte i utskottet går initiativet det oaktat som lagförslag vidare för behandling till riksdagen.

Min lagmotion, strävar till att ge pensionärerna rätt att väljas in i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd, och därmed kunna välja bolagens styrelser och då tillika bevaka sina besparingar som ligger till grund för deras tid som pensionärer. Lagmotionen har 121 riksdagsledamöters underskrift och har behandlats i Social- och hälsovårdsutskottet, men lämnats att vila, vilket betyder att den helt förfaller efter riksdagsvalet.

Detta förfarande sätter oss riksdagsledamöter, som är valda av Finlands folk att föra deras talan i en mycket märklig dager. Frågan nu blir därför; bör jag därför överlämna min lagmotion till pensionärsorganisationernas takorganisation EETU-PIO, som stöder lagförslaget, med uppgift att samla in de behövliga femtiotusen namnen som ett medborgarinitiativ. Detta för att få lagmotionen behandlad i Finlands riksdag, allt i enlighet med de 121 folkvalda riksdagsledamöters vilja.

Med hänsyn till de nya massadresserna och deras behandling, hoppas jag att Ni tar till ny prövning, gällande lagmotioner som på förhand har en klar majoritet av riksdagens parlamentarikers underskrifter bakom sig, och ändrar reglerna så att oberoende utskottets åsikt skall också dessa på motsvarande sätt alltid ges till riksdagen för avgörande.

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15