Interpellationsdebatt om skötseln av eurokrisen och läget i Grekland

04.02.2015 kl. 15:00
Gruppanförande framfört av ledamot Mats Nylund, 4.2 2015

Värderade herr talman,

 

Oppositionsledare Timo Soini kan gratuleras för att interpellera om ett ämne som ligger i tiden. Blickarna är nu på Grekland och i Europa väntar man nu på vilken linje landets nya ledande parti Syriza ska styra in.

 

Sannfinländarnas analys av eurokrisen har ändå en tydlig smak av efterklokhet. Det har inte funnits några skäl att kalla eurogruppens stödpolitik för någon framgångssaga, men Soini och hans parti gör inga ansatser för att analysera vilka följderna skulle ha varit om Finland i enlighet med Sannfinländarnas förslag skulle ha konsekvent röstat nej till alla stödpaket.

 

Det om något skulle ha varit att vända Europa och dess problem ryggen. Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska vara med på de arenor där besluten fattas. Att vända sig inåt och isolera sig är inget fruktbart politiskt alternativ. Att frivilligt välja en position som innebär att man saknar inflytande när svåra problem ska lösas leder ingen vart – även om man efteråt kan sitta i valstugorna och säga att "vad var det vi sa".

Här på hemmaplan var det heller inte något framgångsrecept för Sannfinländarna när partiet efter skrällsegern 2011 fann det för gott att gå i opposition.

 

Vi säger inte att Sannfinländarnas kritik om hur eurokrisen har skötts helt saknar poänger. Det är sant att eurokrisen har fördjupats till följd av att man inte genast från början har levt upp till no bailout-principen. Det tål diskuteras om helheten sköttes på bästa och mest långsiktiga sätt när situationen var akut 2010 då Grekland fick sina första nödlån. Man får ändå inte glömma att den upplevda finanskrisen efter Lehman Brothers bara ett par år tidigare gjorde att hotbilden – att Greklandskrisen skulle få en förödande spridning i andra euroländer – var verklig.

 

För att historieskrivningen ska bli rätt finns det skäl att framhålla att Europa efter brandkårsutryckningen med stödpaketen till Grekland 2010 målmedvetet arbetat för att skapa hållbara krismekanismer med ett uttalat placeraransvar och där man strävar att skydda vanliga europeiska skattebetalare.

 

Syftet med bankunionen är att bankerna oavsett i vilket euroland de finns ska klara samma krav. Nu är det Europeiska centralbanken som ansvarar för övervakningen, inte varje land för sig.

Det här är ett bra resultat. Svenska riksdagsgruppen vill ändå klart framhålla att alla medlemsländer själva ska står för sina skulder.

 

Värderade talman,

 

Trots att valdebatten i Grekland talade ett annat språk bör vi också lyssna på sunda och kunniga ekonomister som Sixten Korkman och Jaakko Kiander. De säger att fastän Greklands skuldbörda ser omöjlig ut är den det inte i verkligheten, förutsatt att tiden används för att stärka den grekiska ekonomin.

 

Regeringens linje följer dessa råd. Vi ska inte efterskänka de grekiska lånen, men givet är att vi ska vara med och förhandla om villkoren. Det är skäl att i sammanhanget minnas att enligt beslut från tidigare behöver inte Grekland amortera på flera år.

Finns det ytterligare något sätt att underlätta de svåra umbäranden som det grekiska folket genomgår?

 

Hittills har Greklands nya frispråkiga finansminister Yanis Varoufakis inte övertygat då han säger att Grekland inte vill ha flera stödpaket. Dessvärre gör han det litet för enkelt för sig då han säger att Grekland kan sköta sina skulder bara förhållandena i landet blir så pass drägliga att en tillväxt kan fås till stånd.

Utgångspunkten är ändå klar: Det är grekerna själva som ska bygga upp sitt nya samhälle. Regerande Syriza-partiet lyfter fram en viktig dimension i Greklands politik - i landet behövs en mer internt rättvis politik och korruptionen måste gallras bort.

 

Värderade talman,

 

Mycket tyder på att de beviljade stödpaketen till Grekland blir en fråga som tas upp även detta riksdagsval.

Man skulle önska att diskussionen inte enbart skulle kretsa kring hur mycket just vi tvingas betala för en eventuell grekisk krasch. Visserligen är man alltid sig själv närmast, men Svenska riksdagsgruppen välkomnar också debatt på ett annat plan. Som finländare bör vi gå in med vårt kunnande i en debatt, som inte bara ser till det egna, utan som också bedömer vilken politik som bäst kan lyfta euroländerna från finanskris till tillväxt.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00