Prissänkningar i handelsledet.

26.01.2015 kl. 12:44
Min uppfattning är att orsaken till det så kallade priskriget nu i betydligt större grad beror på den tyska Lidl-kedjans framfart de senaste åren än på förändringen i konkurrenslagstiftningen.

Under veckan som gått har vi dagligen fått läsa om hur handeln i Finland har sänkt sina priser. I Finland har det varit ovanligt med prissänkningar i handelsledet. Det har att göra med att dagligvaruhandeln i Finland domineras av två stora kedjor som tillsammans har mera än 80 procent av marknaden. Den situation vi har i Österbotten, med ett par andra små kedjor med stark ställning, är ovanlig.

För drygt ett och ett halvt år sedan stiftades det till och med en lag som säger att den affärskedja som har över 30 procent av marknaden har en dominerande marknadsställning. Lagstiftningen kom till efter att flera vetenskapliga undersökningar visade att handelns marginaler i Finland var mycket stora och dessutom ökade år för år. Lagen ger möjlighet för Konkurrens- och konsumentverket att ingripa betydligt lättare än tidigare om man misstänker missbruk av den marknadsdominerande ställningen. Den allmänna bedömningen är att lagen i någon mån förbättrat handelseden och minskat på en del osunda drag i de storas behandling av mindre leverantörer.

Min uppfattning är att orsaken till det så kallade priskriget nu i betydligt större grad beror på den tyska Lidl-kedjans framfart de senaste åren än på förändringen i konkurrenslagstiftningen. Efter att Lidl anpassat sina affärer till en mera finländsk stil, med allt från likadana kassor som andra till ett basutbud av finländska livsmedel, så har deras marknadsandel ökat kraftigt och uppgår nu till cirka 8,5 procent av dagligvaruhandeln. Hög effektivitet, mindre butiksyta och ett smalare varuutbud är en del av orsakerna till att bättre priskonkurrensförmåga.

I Finland är antalet kvadratmeter butiksyta oerhört stor i förhållande till invånarantalet. Butikskedjorna klarar också av att finansiera sina byggen helt själv och återbetalningstiden är kort. Allt detta berättar att det finns marginaler i handelsledet. Enligt statistikuppgifter har prisstegringen på mat har i Finland också varit snabbare de senaste åren än i flera andra EU-länder. Detta beror åtminstone inte på högre producentpriser till jordbrukarna, för de hör i sin tur till del lägsta i EU med vissa undantag.

Sund konkurrens är positiv och höjer effektiviteten. Bland jordbrukarna och livsmedelsförädlarna finns det ändå en oro för att prissänkningarna ska flyttas ner i kedjan och ytterligare sänka producentpriserna som på vissa produkter redan ligger under produktionspriset. Om vår marknad är sund så borde detta ändå inte hända. Livsmedelskedjornas priskrig har inte ändrat utbudet på råvaror och efterfrågan har inte heller ändrat. De ryska gränserna är fortfarande stängda för livsmedelsexport från EU. Eftersom tidigare prishöjningar inte synts i producentledet så finns det ingen orsak att prissänkningar heller skulle flyttas ned.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30