Ekonomi och sysselsättning

19.01.2015 kl. 12:44
En av de största frågorna inför vårens riksdagsval kommer att vara ekonomi och sysselsättning. Finlands välstånd bygger på vår exportindustri. Här är vi i Österbotten i särklass bäst i landet.

Vi har en betydligt högre andel exportindustri än andra landskapen i Finland och vi har fortsättningsvis en låg arbetalöshetsgrad. Om vi ska kunna hålla det försprånget krävs många olika insatser, men en av de viktigaste är att kommunikationerna är i skick.

 

Under hela 2000-talet har vårt bastrafiknät försämrats och tyvärr har takten på nedgången accelererat. År 2011 var mindre än 4000 km av våra belagda vägar i dåligt skick. Om den nuvarande utvecklingen fortsättet kommer över 10 000 km belagd väg, att klassas som dålig år 2020. Dessa siffror är plockade från Trafikverkets statistik men både från media från väljarnas direkta kontakter till riksdagsledamöterna kan man läsa det samma. Missnöjet har ökat markant sedan år 2010.

 

I början av året tillsatte dåvarande trafikminister en parlamentarisk arbetsgrupp som fick i uppdrag att komma med förslag för att minska reparationsskulden av trafiknätet. Jag har själv varit medlem i gruppen. Målet var att ge ett förslag till kommande regeringar om hur vi ska finansiera underhållet på våra vägar, spår och annan infrastruktur i framtiden och samtidigt minska på den så kallade reparationsskulden. Den uppgår idag till minst 2,4 miljarder euro och växer årligen.

 

Gruppens slutsats är krass. Om vi ska bibehålla dagens situation så måste budgeten höjas med 100 miljoner euro per år. Eftersom kostnaderna för vägunderhåll stiger årligen så krävs det ytterligare 50 miljoner euro per år för att trygga köpkraften. Och för att vi över huvud taget ska kunna förbättra situationen, eller minska på reparationskulden så krävs ytterligare 50 miljoner euro till.  Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår alltså att anslagen för bastrafiknätet höjs med 200 miljoner euro per år.


 

Eftersom alla riksdagspartier var representerade i arbetsgruppen så kan förslaget betraktas som någorlunda förankrat. Det återstår att se vad som händer i nästa regeringsförhandling, då kravet på nedskärningar kommer att var mycket större än utrymmet för kostnadshöjningar.

 

Jag ser en satsning i bastrafiknätverket som en investering i vår framtid. Goda förbindelser är en investering i förbättrad konkurrenskraft och det i sin tur innebär nya arbetsplatser. Och arbetsplatser är just det som ska lyfta Finland ur den ekonomiska svacka vi nu befinner oss i.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak och om stärkande av samarbetet.

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen 9.3 2016
09.03.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands utvecklingspolitik

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
17.02.2016 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016.

Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Carl Haglund 9.2 2016. (Talat ord gäller)
09.02.2016 kl. 15:04

Riksdagsgruppens alternativbudget

Vårt förslag innebär lika stora inbesparingar som regeringens alternativ, men våra tyngdpunkter och prioriteringar skiljer sig
15.12.2015 kl. 15:10

Interpellation om öppenheten och korrektheten i lagberedningen, 15.12 2015

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
15.12.2015 kl. 15:00

Budgetens enda behandling 14.12 2015

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande, riksdagsgruppens 1:a viceordförande Stefan Wallin
14.12.2015 kl. 13:30

Interpellationen om sysselsättningspolitiken 9.12 2015

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
09.12.2015 kl. 15:30