Ledamot Nauclér aktiv i debatt om Finland och Ryssland

16.01.2015 kl. 10:07
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tog i sin taltur upp Ålands strategiska läge i Östersjön, som ju lyfts upp på senare tid.

Onsdagens (14/1) aktualitetsdebatt på riksdagen om relationerna mellan Finland och Ryssland blev intensiv, hela 88 talturer hann man med. Statsminister Alexander Stubb inledde med att beskriva Finlands och Rysslands bilaterala relation, Rysslands nuvarande nationella läge och den internationella bilden av  Ryssland. Utrikesminister Tuomioja tog upp den oro som finns över läget i Ryssland och påpekade bland annat att den långa gränsen mellan Finland och Ryssland ses som mycket lugn och han konstaterade att det mesta av det  praktiska samarbetet mellan länderna flyter på som vanligt. Efter de tidsbegränsade gruppanförandena var det de enskilda ledamöternas tur att delta i debatten.

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tog i sin taltur upp Ålands strategiska läge i Östersjön, som ju lyfts upp på senare tid. Hon passade på att ge en klar och tydlig redogörelse för bakgrunden till Ålands status och beskrev  vad neutraliseringen innebär och skillnaden mellan neutralt och neutraliserat.

Då Ålandsfrågan avgjordes i Nationernas förbund och man beslöt om neutraliseringen, var dåvarande Sovjetunionen inte med eftersom landet inte var medlem av Nationernas Förbund.

Hon konstaterade att det var tio stater som beslöt om neutraliseringen, de är nu alla medlemmar av EU och  informerades så sent som 2013 om preciseringen av Ålands gränser. Nauclér slutade med att fråga om det inte skulle vara på tiden att ta upp frågan i internationella diskussioner och få Ryssland att också erkänna neutraliseringen.

 

I sin kommentar konstaterade utrikesminister Tuomioja att det i plenidebatten tagits upp också frågor som i sig är mycket viktiga och som det är bra att diskutera, men som han inte förberett sig för till denna debatt, och till dessa frågor hörde frågan om Ålands status, om Nato och vissa andra frågor.

 

- Utrikesministern sade i debatten att vi borde ha ett fredligt samarbete som inkluderar alla runt Östersjön; jag ser fram emot förhandlingar om att inte bara EU-staterna utan också uttryckligen Ryssland, som redan är bundet till demilitariseringen, också skulle erkänna Ålands neutralisering konstaterar Nauclér.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15