Ledamot Nauclér aktiv i debatt om Finland och Ryssland

16.01.2015 kl. 10:07
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tog i sin taltur upp Ålands strategiska läge i Östersjön, som ju lyfts upp på senare tid.

Onsdagens (14/1) aktualitetsdebatt på riksdagen om relationerna mellan Finland och Ryssland blev intensiv, hela 88 talturer hann man med. Statsminister Alexander Stubb inledde med att beskriva Finlands och Rysslands bilaterala relation, Rysslands nuvarande nationella läge och den internationella bilden av  Ryssland. Utrikesminister Tuomioja tog upp den oro som finns över läget i Ryssland och påpekade bland annat att den långa gränsen mellan Finland och Ryssland ses som mycket lugn och han konstaterade att det mesta av det  praktiska samarbetet mellan länderna flyter på som vanligt. Efter de tidsbegränsade gruppanförandena var det de enskilda ledamöternas tur att delta i debatten.

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tog i sin taltur upp Ålands strategiska läge i Östersjön, som ju lyfts upp på senare tid. Hon passade på att ge en klar och tydlig redogörelse för bakgrunden till Ålands status och beskrev  vad neutraliseringen innebär och skillnaden mellan neutralt och neutraliserat.

Då Ålandsfrågan avgjordes i Nationernas förbund och man beslöt om neutraliseringen, var dåvarande Sovjetunionen inte med eftersom landet inte var medlem av Nationernas Förbund.

Hon konstaterade att det var tio stater som beslöt om neutraliseringen, de är nu alla medlemmar av EU och  informerades så sent som 2013 om preciseringen av Ålands gränser. Nauclér slutade med att fråga om det inte skulle vara på tiden att ta upp frågan i internationella diskussioner och få Ryssland att också erkänna neutraliseringen.

 

I sin kommentar konstaterade utrikesminister Tuomioja att det i plenidebatten tagits upp också frågor som i sig är mycket viktiga och som det är bra att diskutera, men som han inte förberett sig för till denna debatt, och till dessa frågor hörde frågan om Ålands status, om Nato och vissa andra frågor.

 

- Utrikesministern sade i debatten att vi borde ha ett fredligt samarbete som inkluderar alla runt Östersjön; jag ser fram emot förhandlingar om att inte bara EU-staterna utan också uttryckligen Ryssland, som redan är bundet till demilitariseringen, också skulle erkänna Ålands neutralisering konstaterar Nauclér.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00