Julbrådska för regering och riksdag

14.12.2014 kl. 16:58
Efter en intensiv och arbetsdryg höst knackar snart julen också på regeringens och riksdagens dörrar. Utmaningarna har varit många och ekonomin är naturligtvis vårt stora bekymmer. Några enkla lösningar finns inte i sikte. Därför har det också krävts tunga och svåra beslut. Men visst har hösten också fört med sig framgångar och ljusglimtar, som det gäller att kunna glädjas över.

Då det gäller Vasa regionen och Österbotten var nyheten om bl.a  Vasa stads och IKEAs samarbetsavtal ett riktigt glädjebesked. För saken har det jobbats på många nivåer och nu är vi ett betydande steg närmare en etablering än tidigare. Klart är att ett nytt IKEA i Vasa skulle ge hela regionen och landskapet än mera attraktionskraft och naturligtvis också arbetsplatser.

 

Bland höstens goda nyheter finns också  en del viktiga infrastrukturprojekt , bl.a. finansiering för elektrifieringen av järnvägen Bennäs-Alholmen och medel för Ylivieskabanan. Dessa har stor betydelse för bl.a skogsindustrin i landskapet. Också exportandelslaget Viexpo får s.k. julklappspengar av riksdagen för att kunna fortsätta jobba för småföretagens internationalisering. För de österbottniska exportföretagens framgång är infrastrukturen A och O. Därför är satsningar på vägar, järnvägar och flygfält en långsiktig investering för regionens företagsamhet och skapande av arbetsplatser. När nu Smedsby omfartsväg står klar (och man börjar hitta rätt in- och utfarter i Smedsby) bör riksväg 8 stå näst i tur. Något som vi i Svenska Folkpartiet också länge jobbat för.

 

Under de senaste veckorna har jag också haft glädjen att kunna föra många viktiga lagförslag till riksdagen. Sametingslagen, teckenspråkslagen, lagen om införande av en brottsofferavgift för dem som gjort sig skyldiga till brott, ratificeringen av ILO-169 konventionen om ursprungsfolkens rättigheter, återinförande av förvandlingsstraff för böter för dem som struntar i att betala sina böter och visar uppenbar likgiltighet mot lagen, för att nämna några. Nu är det dags för de folkvalda att ta ställning till dem och förhoppningsvis kommer riksdagen att hinna behandla dem alla. En proposition som riksdagen inte hinner slutbehandla före nästa val förfaller nämligen, och måste ges som nytt lagförslag av nästa regering. Då finns också risken att vissa lagförslag inte mera ges. Det beror helt på den framtida regeringens sammansättning.


I vår omvärld händer det också hela tiden. På den internationella arenan har vi såväl Ukrainakrisen som Ebola och Isis. Man kan med fog konstatera att det utrikes- och säkerhetspolitiska läget är spändare än på årtionden. Det finns mycket i luften som påminner om en svunnen tid med svala relationer, som många säkert hade trott och hoppats att vi inte skulle behöva återuppleva.

 

Dessa orosmoln får i alla fall mig att uppskatta att vi finländare får bo i ett av världens tryggaste länder. Vår uppgift är att värna om det men också att försöka bidra till fredliga lösningar och respekt för mänskliga rättigheter runtom i världen. Med dessa ord får jag önska er alla läsare en riktigt fridfull jul.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00