Namn skall behandlas med respekt

22.02.2002 kl. 00:00
Namngivningen av orter på finska, svenska och samiska skall vara korrekt samt återspegla landets historia och språkförhållanden. Svenska riksdagsgruppen anser i ett förslag till lagstiftning att Forskningscentralen för de inhemska språken skall sörja för detta. En lag om ort- och myndighetsnamn skulle garantera att man tar hänsyn till språk- och kulturförhållanden i namngivningen. Samma problem förekommer också i statliga myndigheters och bolags språkliga profilering.

Så som det nu är finns det i brist på regler en risk för att allmänt vedertagna eller historiska speciellt svenska namn försvinner då kartor eller annat namnbruk förnyas. Behovet av tydlig lagstiftning har vuxit som en följd av bolagiseringen av statsbolag samt myndigheternas användning av köpta tjänster. Det finns flera exempel på hur svenska gatunamn fallit bort ur telefonkataloger, då telefonbolaget övergått till en privat kartproducent. Namn som inte finns på kartan faller med tiden bort från det aktiva språkbruket.

Kommersiella landmärken som Iso Omena i tvåspråkiga regioner är också en gråzon, då själva landmärket börjar användas som ett ortnamn.

Med en klarare namnplanering hade man även undvikit att arbets- och näringscentralerna inte fick någon svensk förkortning.

Tvåspråkiga kartor, skyltar och namn på instanser handlar inte bara om förståelse, utan också om symboler och signaler som upprätthåller det gemensamma samhället.

Det första initiativet gällande ortnamnsvården togs redan år 1956, senast har frågan utretts år 1997. Ifjol efterlyste språklagskommittén i sitt betänkande lagstiftning om ortnamn.

Pressmeddelande 22.2.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00