Pressmeddelande

Posten bör ha svensk logo

08.05.2002 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos krävde i ett brev riktat till Jukka Alho, koncernchef för Posten, att företaget tar i bruk en svensk logotyp vid sidan om den finska. Posten hade dagen innan lanserat en ny logotyp, som endast fanns på finska.

Wideroos motiverade kravet med att bristen på svensk logotyp uppfattas som ett avståndstagande från Postens sida gentemot den svenskspråkiga befolkningen. Dessutom förpliktar både språklagen och posttjänstelagen Posten att ge betjäning på landets båda nationalspråk. I andra länder med fler än ett officiellt språk har postverken symboler på åtminstone landets officiella språk. Posten i Kanada har sin logotyp på två språk, i Belgien på tre och Schweiz på fyra. Hon fortsatte att valet av logotyp handlar om företagets de facto profilering utåt även om Posten motiverar den enspråkiga symbolen med behovet av ett entydigt "brand".
-Det bör noteras att det handlar om tidens anda, eftersom tvåspråkiga benämningar inte tidigare skapat förvirring. Frågan om svensk logotyp är ingen bagatell varken nationellt eller i ett internationellt sammanhang.

Den 18.2 lovade kommunikationsminister Kimmo Sasi att Posten bör införa en svensk logotyp. Postens ledning har dock, trots ministerns uttryckliga önskan, vägrat införa den svenska logotypen. Svenska riksdagsgruppen fortsätter följa upp ärendet.

8.3.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00