Pressmeddelande

Posten bör ha svensk logo

08.05.2002 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos krävde i ett brev riktat till Jukka Alho, koncernchef för Posten, att företaget tar i bruk en svensk logotyp vid sidan om den finska. Posten hade dagen innan lanserat en ny logotyp, som endast fanns på finska.

Wideroos motiverade kravet med att bristen på svensk logotyp uppfattas som ett avståndstagande från Postens sida gentemot den svenskspråkiga befolkningen. Dessutom förpliktar både språklagen och posttjänstelagen Posten att ge betjäning på landets båda nationalspråk. I andra länder med fler än ett officiellt språk har postverken symboler på åtminstone landets officiella språk. Posten i Kanada har sin logotyp på två språk, i Belgien på tre och Schweiz på fyra. Hon fortsatte att valet av logotyp handlar om företagets de facto profilering utåt även om Posten motiverar den enspråkiga symbolen med behovet av ett entydigt "brand".
-Det bör noteras att det handlar om tidens anda, eftersom tvåspråkiga benämningar inte tidigare skapat förvirring. Frågan om svensk logotyp är ingen bagatell varken nationellt eller i ett internationellt sammanhang.

Den 18.2 lovade kommunikationsminister Kimmo Sasi att Posten bör införa en svensk logotyp. Postens ledning har dock, trots ministerns uttryckliga önskan, vägrat införa den svenska logotypen. Svenska riksdagsgruppen fortsätter följa upp ärendet.

8.3.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00