Finland bör etablera en ekonomisk zon för effektivare kontroll av oljeutsläpp

17.06.2002 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen kräver ett slut på fartygens oljeutsläpp i Östersjön och Bottenviken. Oljan förstör natur och dödar fiskar och fåglar. Idag är Finlands terrtorialvatten, där finländska myndigheter kan övervaka fartygstrafiken och agera om oljeutsläpp sker, endast 12 sjömil. Därför är det nödvändigt att utöver sjöterritoriet etablera en ekonomisk zon som sträcker sig betydligt längre. En sådan zon skulle ge Finland redskap att kontrollera genomfartstrafik då det finns klara skäl att anta att fartygen släpper ut oljehaltigt vatten.

 

I Finska viken och Bottenviken finns stora områden som inte underlyder någon nationell myndighet. Finland har inte, i motsats till de övriga Östersjöländerna, etablerat någon ekonomisk zon. De övriga Östersjöländerna har ekonomiska zoner som sträcker sig ända upp till 200 sjömil ut i havet. De nationella myndigheterna har befogenheter i dessa zoner.

Vidare är det viktigt att myndigheterna som övervakar fartygstrafiken beviljas tillräckliga resurser för att kunna verka effektivt i hela den ekonomiska zonen.

Sedan sommaren 2000 har en obligatorisk avfallsavgift ingått i hamnavgiften för fartyg som anlöper finländsk hamn. Trots utsläppsförbud och obligatorisk avfallsavgift upptäcktes år 2001 över 100 fall av olagliga oljeutsläpp inom det finländska övervakningsområdet.

I internationella organisationer, speciellt Helcom, bör Finland arbeta för att alla Östersjöländer ställer höga krav på lagstiftning och övervakning. Även straffen måste vara kännbara och likartade överallt för att minska på oljeutsläppen i Östersjön.

Pressmeddelande 17.6.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00