Språklagen nu i riksdagen

11.09.2002 kl. 00:00
Henrik Lax konstaterade att beredningsprocessen av den nya språklagen har präglats av en brobyggarstämning.
- Språklagskommittén avgav för ett år sedan ett enhälligt betänkande i frågan; kommittén hade en exceptionellt bred sammansättning och dess arbete präglades av öppenhet. Också regeringen var enhällig då den avlät lagpropositionen, summerade Lax i talarstolen.

 

Språklagsreformen är en del av uppföljningen av den s.k grundrättighetsreformen som trädde i kraft år 1995. Då fastslogs i moderniserad form principen om landets två likvärdiga national-språk. Lagförslaget strävar till att modernisera vår 80 år gamla språklagstiftning. I en rättsstat av EU-snitt är det ett måste att lag och verklighet fås att stämma överens med varandra.

Somliga har ropat på straffsanktioner för att garantera att lagen efterlevs.
- Språklagskommittén liksom regeringen föreslår i stället att regeringen under varje riksdagsperiod till riksdagen skall avge en berättelse om bl.a. tillämpningen av språklagstiftningen. Det är ett klokt förslag som ger goda möjlighter att systematiskt följa upp lagens syfte och korrigera brister som konstaterats. I samma riktning verkar förslaget att ge justitieministeriet ett ansvar för att den nya lagstiftningen följs upp, sade Henrik Lax.

11.9.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00