Svenska riksdagsgruppen vill stöda de unga och miljön med sina 30 budgetmotioner.

04.10.2002 kl. 00:00
Sfp fick i budgetförhandlingarna igenom anslag för sanering av mögeldrabbade skolor och daghemsbyggnader. Margareta Pietikäinen vill höja anslaget så att åtgärderna kunde sättas in omedelbart när skadorna uppdagas.

Pietikäinen vill också få medel för en barnombudsman som skall ansvara för barnskyddet i Finland.
Pietikäinen vill slutligen råda bot på lärarbristen i Nyland genom att efterlysa höjda anslag för Åbo Akademis utvidgade lärarutbildning åren 2003-1005.

Pehr Löv har inlämnat en motion där han föreslår att barnbidraget indexhöjs. Barnbidragets värde har p.g.a. sänkningen och inflationen sjunkit med 11% på 10 år, poängterar Löv. I sin andra motion äskar Löv om pengar för att trygga veteranernas möjlighet till rehabilitering vartannat år.

Flera miljöprojekt kräver ökad finansiering

Ola Rosendahl vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket. Dessa sjöar lider stort pga. övergödningen. Han vill också få ökat anslag för grundvattenutredningar och för att kunna effektivera skyddet av grundvattenområden i Nyland. Rosendahl vill också öka lantbrukarnas rätt till avbytarservice med en dag.

Håkan Nordman vill få finansiering för en sälforskare på Kvarkens fiskeriforskningsinstitut för att bidra med fakta i anslutning till avskjutningen av sälbeståndet. Han vill också få anslag för att historiskt värdefulla byggnader i Kristinestad skall kunna repareras.

Som ordförande för Österbottens samtliga riksdagsledamöter har Nordman inlämnat en motion gällande byggandet av en väder-radarstation till Kauhava.

Sfp äskar för höjda väganslag

Persontågtrafiken mellan Karis och Hangö är hotad. Margareta Pietikäinen föreslår därför att 1,7 miljoner euro sätts till budgeten för att trygga tågtrafiken. Pietikäinen är dessutom första undertecknare på en motion som efterlyser medel för planering för utbyggnaden av stadsbane-avsnittet Alberga-Esbo.

Ola Rosendahl vill av säkerhetsskäl ha ett extra vägavsnitt till oljeraffinaderiet i Sköldvik samt ge ökade fullmakter för att kunna färdigställa byggandet av riksväg 6 mellan Forsby och Kouvola. Rosendahl vill ha höjt anslag för underhållet av totalt 20 vägsträckor i östra Nyland samt inleda vägförbättringen på E 18 på sträckan Lovisa-Kotka.

Nils-Anders Granvik föreslår i tre budgetmotioner ökade väganslag för sträckorna Lassfolk-Markby, Finnabba-Åvist samt för sträckan mellan riksväg 13 och Terjärv centrum.

Christina Gestrin äskar för ökat anslag för byggandet av Karis västra omfartsväg samt ökat väganslag så att stamväg 51 (H:fors-Hangö) kunde belysas på vissa strategiska sträckor.

Löv föreslår ytterligare mer vägpengar för väghållningen i anslutning till nyetableringar av företag.

Håkan Nordman och de österbottniska riksdagsmännen äskar för anslag för att bygga en omfartsväg norr om Seinäjoki (Riksväg 18) samt för en omfartsväg runt Smedsby (E8). Nordman är också första undertecknare på motionerna som efterlyser medel för utbyggnaden av Seinäjoki flygstation, för byggandet av en ny väg till Karleby hamn samt för planeringen av elektrifieringen av järnvägsavsnittet Vasa-Seinäjoki.

Klaus Bremer föreslår att de nio milj. euro som finns reserverade för vägbygget till Nordsjö hamn stryks och fördelas till social- och hälsovården istället. Han motiverar detta med att väg- och hamnbygget på inga villkor kan inledas enligt tidtabellen pga.de besvär och klagan som inlämnats.

Pressmeddelande 4.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30