Svenska riksdagsgruppen efterlyser flera lärare

09.10.2002 kl. 00:00
En närmare granskning av PISA-undersökningen, som jämför inlärningsresultat hos 15-åringar i OECD-länder visar att jämlikheten är långt ifrån är uppnådd i vårt land. Oacceptabla skillnader mellan regioner och skolor förekommer.

 

- Svenska riksdagsgruppen vill i detta sammanhang peka på en faktor, som bland många andra, leder till bristande jämlikhet mellan skolorna; Bristen på behöriga lärare är på många håll akut. Enligt utredningen “OPEPRO” borde 7650 nya klasslärare utbildas fram till 2010.
Dessutom behövs ett stort antal speciallärare och ämneslärare bl.a. i engelska, matematik, svenska som andra inhemska språk, gymnastik, biologi och datateknik, sade Margareta Pietikäinen i Svenska riksdagsgruppens anförande.

- I de svenskspråkiga skolorna är bristen på behöriga lärare dubbelt så stor som i de finskspråkiga skolorna och i Nyland saknar var fjärde klasslärare i de svenska skolorna behörighet.
Utbildningsministeriets utvidgningsprogram, som har som mål att utbilda drygt 3000 extra lärare under åren 2001-2003 är inte tillräckligt. Det behövs ett mera långsiktigt program och framförallt tillräckliga ekonomiska satsningar för att garantera en utvidgad lärarutbildning på finska och svenska i många år framåt, summerade Pietikäinen.

- Det är viktigt att det i skolsamhället finns många vuxna, som kan träda till där det behövs. Det behövs studiehandledare, skolhälsovårdare, psykologer och skolgångsbiträden. Studiehandledningens betydelse är stor och målsättningen i gymnasier och yrkesutbildningen bör vara en studiehandledare per 250 elever, sade Pietikäinen.

Pietikäinen berörde också romernas situation.
- Enligt Utbildningsstyrelsens uppgifter avbryter ca 15% av barnen grundskolan i förtid. 15% av barnen på lågstadiet och 30% av högstadieeleverna får specialundervisning på deltid. 30% är helt överförda till specialundervisning, av dessa får 60% anpassad specialundervisning. Endast 15% av barnen får undervisning i sitt hemspråk, trots att de enlig lagen har rätt till det, upplyste Pietikäinen.

En av hörnstenarna i utbildningslagarna är utvärderingen. Utvärdering bör ske på alla nivåer: i skolorna, i kommunernas beslutande organ, nationellt och internationellt.

- Svenska riksdagsgruppen förutsätter att speciell uppmärksamhet ägnas åt placeringen av den nationella utvärderingsenheten. Vi anser att utvärderingsenheten helst borde vara en autonom enhet i nära anslutning till Utbildningsstyrelsen. Om placeringsorten blir Jyväskylä, som föreslås i lagpropositionen, bör speciella garantier ges för att utvärderingen av den svenska utbildningen skall ges tillräckliga resurser för att möjliggöra ett fruktbart samarbete med bl.a. Åbo Akademi, efterlyste Margareta Pietikäinen i sitt tal.

 

Margareta Pietikäinens gruppanförande om statsrådets redogörelse till riksdagen om vilka verkningar de nya skollagarna haft och om
hur de i lagarna uppställda målen nåtts, 9.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om den inre säkerheten

Gruppanförande 21.9.2021, ledamot Mats Löfström.
21.09.2021 kl. 14:59

Remissdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet 16.9.2021 av riksdagsledamot Anders Adlercreutz.
16.09.2021 kl. 15:49

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Gruppanförande 15.9.2021. Anförandet framfördes av ledamot Sandra Bergqvist.
15.09.2021 kl. 15:30

Den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna 

Gruppanförande 14.9.2021 hållet av ledamot Eva Biaudet.
14.09.2021 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032

Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
01.07.2021 kl. 11:00

Planen för de offentliga finanserna

Responsdebatt 28.6.2021 där gruppanförandet hölls av ledamot Veronica Rehn-Kivi.
28.06.2021 kl. 15:00

Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Joakim Strand.
09.06.2021 kl. 15:00