Pressmeddelande

Svenska riksdagsgruppen efterlyser flera lärare

09.10.2002 kl. 00:00

En närmare granskning av PISA-undersökningen, som jämför inlärningsresultat hos 15-åringar i OECD-länder visar att jämlikheten är långt ifrån är uppnådd i vårt land. Oacceptabla skillnader mellan regioner och skolor förekommer.

- Svenska riksdagsgruppen vill i detta sammanhang peka på en faktor, som bland många andra, leder till bristande jämlikhet mellan skolorna; Bristen på behöriga lärare är på många håll akut. Enligt utredningen “OPEPRO” borde 7650 nya klasslärare utbildas fram till 2010.
Dessutom behövs ett stort antal speciallärare och ämneslärare bl.a. i engelska, matematik, svenska som andra inhemska språk, gymnastik, biologi och datateknik, sade Margareta Pietikäinen i Svenska riksdagsgruppens anförande.

- I de svenskspråkiga skolorna är bristen på behöriga lärare dubbelt så stor som i de finskspråkiga skolorna och i Nyland saknar var fjärde klasslärare i de svenska skolorna behörighet.
Utbildningsministeriets utvidgningsprogram, som har som mål att utbilda drygt 3000 extra lärare under åren 2001-2003 är inte tillräckligt. Det behövs ett mera långsiktigt program och framförallt tillräckliga ekonomiska satsningar för att garantera en utvidgad lärarutbildning på finska och svenska i många år framåt, summerade Pietikäinen.

- Det är viktigt att det i skolsamhället finns många vuxna, som kan träda till där det behövs. Det behövs studiehandledare, skolhälsovårdare, psykologer och skolgångsbiträden. Studiehandledningens betydelse är stor och målsättningen i gymnasier och yrkesutbildningen bör vara en studiehandledare per 250 elever, sade Pietikäinen.

Pietikäinen berörde också romernas situation.
- Enligt Utbildningsstyrelsens uppgifter avbryter ca 15% av barnen grundskolan i förtid. 15% av barnen på lågstadiet och 30% av högstadieeleverna får specialundervisning på deltid. 30% är helt överförda till specialundervisning, av dessa får 60% anpassad specialundervisning. Endast 15% av barnen får undervisning i sitt hemspråk, trots att de enlig lagen har rätt till det, upplyste Pietikäinen.

En av hörnstenarna i utbildningslagarna är utvärderingen. Utvärdering bör ske på alla nivåer: i skolorna, i kommunernas beslutande organ, nationellt och internationellt.

- Svenska riksdagsgruppen förutsätter att speciell uppmärksamhet ägnas åt placeringen av den nationella utvärderingsenheten. Vi anser att utvärderingsenheten helst borde vara en autonom enhet i nära anslutning till Utbildningsstyrelsen. Om placeringsorten blir Jyväskylä, som föreslås i lagpropositionen, bör speciella garantier ges för att utvärderingen av den svenska utbildningen skall ges tillräckliga resurser för att möjliggöra ett fruktbart samarbete med bl.a. Åbo Akademi, efterlyste Margareta Pietikäinen i sitt tal.

Margareta Pietikäinens gruppanförande om statsrådets redogörelse till riksdagen om vilka verkningar de nya skollagarna haft och om
hur de i lagarna uppställda målen nåtts, 9.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.

12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00