Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos: Öppnade möjligheter för Övermalax kabel-tv at

10.10.2002 kl. 00:00
Regeringen har idag godkänt en proposition om ändring av upphovsrättslagen och strafflagens §49. I §25i konstateras att "ett teleföretag [...] får på trådbunden väg för mottagning av allmänheten vidaresända verk som ingår i televisions eller radioutsändning eller annan tjänst samtidigt som den ursprungliga utsändningen och utan att utsändningen ändras".

 

I lagtetxtens motiveringar konstateras att programinnehållens samtidighet och det att innehållen inte ändras vid utsändningen är det avgörande, däremot inte den använda utsändningstekniken, utsändningsfrekvensen eller annan sådan teknisk egenskap av den till utsändning använda signalen.

Ulla-Maj Wideroos betecknar det nya lagförslaget som en seger för Svenska folkpartiet.

- Det som vi stred om i vintras är nu klart definierat i lagtextens motiveringar. Nu har vi ett hinder mindre för att Övermalax kabel-tv skall få sända den digitala FST-kanalen analogt i sitt nät, konstaterar en nöjd Wideroos.

I lagens motiveringar finns dock en skrivning om att "vidaresändningsskyldigheten kan även gälla andra kring- och tillägstjänster [...] i anslutning till digitala televisions- och radiosändningar (t.ex. supettetxt-TV)".

Wideroos påminner ändå om att så länge den digitala FST-kanalen inte erbjuder sådana speciella tilläggstjänster, kan detta inte vara något hinder för den analoga vidaresändningen.

10.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00