Svenska riksdagsgruppen föreslår i sin lagmotion: Räntor på aravalån måste bli avdragsbara i beskatt

29.11.2002 kl. 00:00


En person har i inkomstbeskattningen rätt att dra av räntorna på sådana skulder som hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans/hennes familj. Denna avdragsrätt gäller inte personer med räntor som hänför sig till lån som är beviljade med stöd av aravalagen.

 

- Gällande lagstifting härstammar från tiden då marknadsräntan vara över 10%, medan den fasta aravaräntan var betydligt lägre. Därför ansågs det då oskäligt att också räntor på aravalån skulle bli avdragsgilla, förklarar gruppordförande Ulla-Maj Wideroos.

- Nu har dock situationen förändrats och de marknadsbundna låneräntorna kan vara flere procentenheter lägre än aravalåneräntorna. Denna begränsning av avdragsrätten leder till att personer som beviljats aravalån försätts i en ojämlik situation jämfört med övriga lånetagare, säger Wideroos.

- Flera låntagare har ansett sig tvungna att byta ut aravalånen mot lån med marknadsränta. De har med andra ord blivit tvungna att se sig om efter en annan bostad. Eftersom alla aravalånetagare inte har denna möjlighet måste räntan på aravalån göras avdragsgill för att rätta till situationen, motiverar gruppordförande Wideroos.

29.11.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00