Skydda "Vårt Land" i lag

05.12.2002 kl. 00:00
– Vårt land är något lika naturligt finländskt som den finländska blåvita flaggan och det finländska lejonet. Men till skillnad från de sistnämnda har Vårt Lands status som landets nationalsång inte fastställts i lag, utan den baserar sig enbart på inarbetad sedvanerätt. Med tanke på att Vårt Land under alla dessa år har byggt upp den finländska jag-bilden är det ändamålsenligt att även sången vid sidan om flaggan och vapnet får en lagstadgad ställning, säger gruppordförande Christina Gestrin.

 

Under de drygt 150 åren som gått sedan uruppförandet av Vårt Land har sången uppnått en status som landets officiella nationalsång. Den har ljudit högt och fritt under mången självständighetsdag och under en hel del andra högtider. År efter år har vi även längtat efter att få höra den under ett otaligt antal internationella sporttävlingar.


Gestrin och Svenska riksdagsgruppen föreslår i lagmotionen att Finlands nationalsång skall vara sången Vårt Land, skriven av Johan Ludvig Runeberg 1846, första gången publicerad som dikt i boken Fänrik Ståls sägner 1848 och melodin komponerad av Fredrik Pacius 1848. Den officiella finska översättningen av texten är upp-gjord av Paavo Cajander 1889.

Enligt Gestrin skall närmare bestämmelser om användningen av Finlands nationalsång utfärdas genom förordning.

5.12.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00