Pressmeddelande

Budgetförslaget inget hinder för utbetalning av stöd!

16.12.2002 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen tar allvarligt på interpellationen om jordbrukets stödlösningar fast interpellanterna inte har haft varken mod eller förmåga att lyfta fram de problem som det faktiskt är frågan om. Vi är allvarligt bekymrade över de sprickor som håller på att uppstå mellan såväl regionerna som mellan de politiska beslutsfattarna, både inom intresseorganisationerna och den politiska arenan, sade Nils-Anders Granvik i gruppanförandet.

- Det finns många problem men också många möjligheter då den nya stödpolitiken skall byggas för år 2005 och framåt.
Valet står – för det första – mellan gårdsstöd och regionalstöd, eller en kombination av dem båda.
Tillämpningen av det nationella växtodlingsstödet som blir en tilläggsdel till miljöstödet, samt kopplingsgraden mellan stöd och produktion inom nötsektorn är andra exempel.
Rätten till LFA-stödförhöjningen som gavs oss i reformavtalet, men nu måste tas i bruk för att kompensera 141 förlusterna, är också ett exempel.
Här vill vi påminna om att växthus- och grönsaksodlingen inte kan kompenseras med förhöjt LFA-stöd, varför den sektorn måste få en specialkompensation, sade Granvik.

- Svenska riksdagsgruppen rekommenderar den linje som Svenska lantbruksproducenternas centralförbund enhälligt omfattade vid sin kongress för två veckor sedan. Där riktades blickarna till år 2005 och uttalades enhälligt att det inte är skäl att beskära andra stöd än de som förutsätts i 141-avtalet. I förslaget till statsbudget för nästa år finns medel reserverade för att betala ut de stöd vi hänvisar till, påminde Nils-Anders Granvik

16.12.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00