Integrationslagen har varit i kraft sedan 1999. Regeringen har avgivit en redogörelse om hur lagen utfallit på de erfarenheter man fått under de första åren. Man har inom integreringsverksamheten hittat en rad brister och regeringen föreslår följdriktigt över 70 utvecklingsförslag. Förvaltningsutskottet finner dock tonen i redogörelsen vara aningen för optimistisk laddad. Den grundläggande frågan borde inte vara hur stat eller kommun lyckats utveckla integreringen - utan ifall våra invandrare känner sig integrerade. Därför är det skäl att ytterligare granska praxisen på alla nivåer.

Talman! (SYSSELSÄTTNING)

Ett eget arbete är grunden för att en invandrare skall kunna rota sig i ett nytt samhälle. Det ger inte bara möjlighet till att förbättra språkkunskaperna, utan också social tillhörighet och en känsla av stolthet över att man har en uppgift.

Staten och näringslivet har misslyckats i integrationspolitiken om arbetslösheten bland vissa invandrargrupper är flera gånger större än medeltalet. Speciellt staten och det offentliga har här ett stort ansvar att föregå som fördomsfritt exempel då det gäller att anställa invandrare. Jag vill speciellt lyfta fram Helsingfors Stads Trafikverk som mycket målmedvetet gått in för att lösa sin arbetskraftsbrist med hjälp av invandrare. Dessa synliga exempel behövs i vårt finländska samhälle. De behövs främst inom barnvården och skolorna som rollmodeller för de unga. Också inom åldringsvården skulle det finnas ett behov av fler immigranter. För en invandraråldring skulle det skapa trygghet att ha gemensam kultur och bakgrund med åtminstone en del av personalen.

Finland har ännu inte börjat diskutera hur vi skall kunna locka hit utländsk arbetskraft. Det är uppenbart att vi måste ha en aktiv invandrarpolitik eftersom den arbetsföra befolkningen minskar.
Statistiken visar att vi om några decennier kommer att ha en brist på arbetskraft. Inom 10 år går 50,000 av 220,000 personer som arbetar inom social- och hälsovårdssektorn i pension. Före år 2015 kommer en miljon finländska arbetstagare att gå i pension. I Sverige uppskattar man att vårdsektorn kommer att behöva rekrytera 220,000 nya arbetstagare före år 2010. De svenska landstingen har länge rekryterat personal i Finland. Vi ligger alltså redan steget efter. Åtgärder behövs för att landets levnadsstandard skall kunna bibehållas.

Svenska riksdagsgruppen anser att följande regering bör uppgöra ett invandrarpolitiskt program. Vårt samhälle måste bli öppnare och mer fördomsfritt gentemot andra kulturer och alla fördomsfulla attityder måste motarbetas.

I så gott som varenda stad i Finland finns restauranger som drivs av invandrare. Många invandrare har sett sig tvungna att starta ett eget företag för att få någon utkomst. I invandrarnas entreprenörs-anda ligger dock en outforskad resurs för Finland.
I Sverige finns ungefär 70,000 företag som drivs av invandrare. De sysselsätter ca 200,000 personer. Vart femte nytt företag i Sverige startas av en invandrare. Det innebar drygt 7,200 nya invandrarföretag ifjol.
Fördomen om att det bara skulle vara fråga om företag inom restaurang- och handelsbranschen stämmer inte. Inom t.ex. finans- och företagstjänster ligger invandrarföretagen hack i häl på övriga så kallade "svenska" bolag. Det finns all orsak för Finland att titta närmare på svenskarnas recept.

(KVINNORNA)

Integreringen koncentrerar sig på de invandrare som av någon anledning står utanför arbetslivet. En naturlig väg in i arbetslivet är - utöver yrkeskompetens - en tillräcklig kunskap i finska och svenska. Svenska riksdagsgruppen vill också poängtera förvaltningsutskottets åsikt om att de personer som inte aktivt försöker sig in på arbetsmarknaden lätt glöms bort i integreringen. Invandrarkvinnor som stannar hemma för att sköta barn riskerar att bli helt alienerade från samhället. Trots att det ofta är männen som sköter kontakten till myndigheterna, är det viktigt att också kvinnor, barn och åldringar lär sig våra språk och värderingar t.ex. gällande jämställdhetsfrågor.
Ifjol uppmärksammades i Sverige det tragiska hedersmordet på Fadime Sahindal. Fadimes manliga familjemedlemmar såg sig tvungna att döda den 26-åriga Fadime för att få sin heder upprättad. Sådana incidenter måste vårt integreringssystem kunna förebygga.
Integrationen bör också ta i beaktande att många av flyktingbarnen som kommer till Finland har en mycket orolig tid bakom sig. Detta bör det finländska samhället ta i beaktande - inte bara inom ramen för integreringen - utan också inom skolan. Svenska riksdagsgruppens upprepar därför sitt krav på ökade obligatoriska kurser i specialpedagogik inom lärarutbildningen.

(ADMINISTRATIONEN)

Förvaltningsutskottet noterar att det finns ett klart behov för de offentliga institutionerna
att förbättra sitt samarbete samt att göra upp en klarare ansvarsfördelning. I denna ansvarsfördelning har också social- och hälsovårdsministeriet en viktig roll.
Denna sammanjämkning skall inte bara skötas horisontellt, utan också mellan de olika nivåerna. Svenska riksdagsgruppen håller med utskottet om kravet på att också det ekonomiska ansvaret för integreringen måste klargöras mellan stat och kommun. Nya uppgifter får inte påföras kommunerna utan att kommunerna får extra finansiering. Då finansieringen är tryggad bör man inom eller mellan kommunerna se till att integreringen genomförs i praktiken på ett sätt som leder till resultat. Nu har det visat sig finnas koordineringssvårigheter på kommunalt plan.

Både statsrådets redogörelse och utskottet anser att asylsökande inte faller inom ramen för integreringen eftersom de omfattas av ett eget system. Det är visserligen så att en stor del av de asylsökande stannar endast tillfälligt i landet. Däremot är det galet att en asylsökande måste vänta upp till tre år på att få ta del av integreringen som färsk finländare. Svenska riksdagsgruppen vill poängtera att behandlingen av asylärenden måste effektiveras. Samtidigt måste vi garantera de asylsökandes rättsskydd.

En lyckad integreringspolitik är ett mognadstest för vårt finländska samhälle. Avsikten är att inte påtvinga människor en viss livsstil, utan att ta tillvara alla människors unika förutsättningar och möjligheter. Detta innebär att t.ex. flykting- och invandrarbarnen har lika rätt till utbildning, hälsovård och övriga samhällstjänster som finländska barn, och att det är myndigheternas skyldighet att värna om deras rättigheter.
Vi ska föra en mångsidig och öppen debatt om invandringen - så länge vi minns att diskriminering och rasism alltid är ett förnekande av en annan människas värde, och därmed av vårt eget värde som människor.

Nils-Anders Granvik höll gruppanförandet 5.2.2003