"Framtidskonventets behandlingsordning kränkande!"

11.02.2003 kl. 00:00
Presidiet för det europeiska framtidskonventet under ledning av Valerie Giscard d'Estaing har utarbetat ett förslag till de 16 första artiklarna för EU:s nya grundlag. Presidiet önskar att de nationella parlamenten inkommer med sina kommentarer före den 14 februari. Det innebär att parlamenten har fem dagar på sig att kommentera EU:s nya grundlag.

 

- Presidiets sätt att arbeta är kränkande och nonchalant mot konventets medlemmar och de nationella parlamenten, anser Svenska riksdagsgruppens medlemmar i stora utskottet, Gunnar Jansson, Håkan Nordman och Margareta Pietikäinen.

- Framtidskonventet har suttit och arbetat i ett dussintal arbetsgrupper i över ett år. Ingen av arbetsgrupperna har fått till uppgift att skissa fram de egentliga artiklarna. Nu har presidiet på eget bevåg presenterat ett papper som ingen konventsmedlem utöver presidiet varit med om att arbeta fram. Det här undergräver tilltron till framtidskonventets arbete, konstaterar Jansson, Nordman och Pietikäinen.

Gunnar Jansson satt som vice ordförande för det förra konventet som skrev EU:s stadga om de mänskliga rättigheterna (1999-2000) och ledde arbetet i praktiken.
- I det förra konventet arbetade vi uttryckligen med att skriva artiklarna och alternativ samt motiveringarna till dem så att de nationella regeringarna och parlamenten samt Europaparlamentet och kommissionen kunde debattera dem innan de godkändes av konventet. Framtidskonventet arbetar nu på exakt motsatt sätt, säger Jansson

Svenska riksdagsgruppens medlemmar stöder de finländska representanternas krav som framförts till konventets ordförande d'Estaing. Parlamentsrepresentanterna från de nordiska och de baltiska EU-länderna har i ett gemensamt brev krävt att behandlingen av förslaget i de nationella parlamenten måste ges ordentligt med tid.
Jansson, Nordman och Pietikäinen understryker också de nordiska parlamentarikernas krav på att innehållet i de 16 artiklarna enbart måste bygga på de diskussioner som förts i konventet och i de nationella parlamenten under det senaste året.

 

PRESSMEDDELANDE  11.02.2003 kl. 15.00

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00