Gestrin: Vårdnadshavaren skall få välja språket i eftisvården

17.04.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens ordförande Christina Gestrin har inlämnat en lagmotion om lagstadgad morgon- och eftermiddagsvård för skolbarn.

 

- Enligt det nya regeringsprogrammet skall lagstiftning beredas på detta område, vilket är bra. Genom lagmotionen vill jag att regeringen beaktar mina förslag i sin beredning, motiverar Gestrin.

Utbudet av morgon- och eftermiddagsvård varierar starkt i de olika kommunerna eftersom kommunerna inte enligt lag är skyldiga att sörja för att morgon- och eftermiddagsvård står till buds. Enligt Gestrin kan regeringen inte längre låta bli att reagera.

- En femtedel av de finländska barnen och ungdomarna lider av mentala problem som påverkar deras vardag. Ekonomiska eller andra skäl tvingar föräldrarna att arbeta med resultatet att barnen ofta blir utan vuxet sällskap, säger Gestrin

Enligt Gestrin skall varje kommun svara för att barn upp till tio års ålder som stadigvarande bor i kommunen erbjuds morgon- och eftermiddagsvård. Verksamheten kan också ordnas av enskilda eller i samarbete med en annan kommun. Vården skall ordnas på kommunens officiella språk och vårdnadshavaren bör få välja vårdspråket. Hon understryker att verksamheten skall ledas av fullvuxna personer, som har sådan utbildning eller erfarenhet att de är lämpliga för uppgiften.

- Barnen skall tas emot under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under lov i enlighet med familjens behov. Kommunen skall utan oskäligt dröjsmål erbjuda en plats då vårdnadshavaren har anmält behov av en vårdplats, efterlyser gruppordförande Gestrin i lagmotionen.

- En skälig avgift får uppbäras för vårdplatsen, men eftersom kommunerna genom denna lag påförs en ny lagstadgad uppgift, bör detta även beaktas i statsandelarna till kommunerna, menar Gestrin.

17.4.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15