EU behöver en stark kommission

14.05.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens ordförande Christina Gestrins höll gruppens anförande i riksdagsdebatten kring regeringens upplysning om arbetet i europeiska konventet 14.5.

 

- Unionens största utmaning är att klargöra ansvarsfördelningen mellan unionen och medlemsländerna och att utveckla subsidiaritetsprincipen. Endast på det sättet kan unionens legitimitet bland invånarna stärkas. Nu, då konventet närmar sig målsnöret kan vi konstatera att detta har skett endast till en del.

- En av Svenska folkpartiets kungstankar har varit att antalet EU-institutioner och -organ inte skall öka i antal. Den principen bör gälla på alla plan. Därför stöder vi tanken på att slå ihop utrikeskommissionären och ministerrådets höga representant till en och samma person. Svenska riksdagsgruppen är emot idén om att grunda en folkets kongress.

- Vid partidagen 2001 uttalade Svenska folkpartiet som första parti i Finland krav på att EU får en egen grundlag. Detta ser nu ut att kunna förverkligas.

- Svenska riksdagsgruppen anser att EU behöver en stark kommission. Kommissionen bör svara inför både EU-parlamentet och ministerrådet. De små ländernas rätt till en kommissionär är en av de viktigaste frågorna med tanke på Finlands inflytande i ett framtida EU. Finland skall inte heller backa från beslutet i Nice att tillåta ett parlament med över 700 ledamöter.

- Ordförandeskapet bör reformeras, men någon ny institution behövs inte. Det är viktigt att systemet med det roterande ordförandeskapet bibehålls.

- EU bör ta ansvar för den civila krishanteringen. En ansvarsfull krishantering kräver dock resurser och en stärkning av det säkerhetspolitiska samarbetet. Svenska riksdagsgruppen stöder inte ett grundlagstadgande som förpliktigar länderna att delta i ett gemensamt militärt försvar. Däremot förespråkar svenska riksdagsgruppen att Finland är öppen för att gå med i ett integrerat säkerhetspolitiskt samarbete inom EU.
Finland bör däremot förhålla sig skeptiskt till den nya försvarsstruktur som bereds av Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg. Det är inte något EU-samarbete de håller på med, utan ett splittringsarbete.

- Svenska riksdagsgruppen anser att Finland borde stöda initiativet "Wider Europe". Genom att få in den nordliga dimensionen inom ramen för Wider Europe kunde Finland trygga den nordliga dimensionens status.

14.5.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55