Budgetramarna och tilläggsbudgeten 2003

27.05.2003 kl. 00:00

 

I Svenska riksdagsgruppens svar till regeringssonderare Anneli Jäätteenmäki ansåg vi att den nya regeringen i tid måste motverka en ekonomisk avmattning. Vi ansåg att det bör finnas beredskap för stimulerande åtgärder i början av riksdagsperioden för att förbättra den ekonomiska tillväxten under fyraårsperioden.

I regeringsförhandlingarna kom de tre regeringspartierna överens om att betona sysselsättnings- och skattepolitiska åtgärder. En förbättrad sysselsättningsnivå är den viktigaste målsättningen för att Finlands ekonomi på sikt skall må bra.

Tillväxten bygger för tillfället helt på den inhemska efterfrågan. Därför anser vi det vara motiverat att lindra inkomstbeskattningen för att öka hushållens disponibla inkomster och därigenom stimulera hemmamarknaden. Ingreppet inträffar vid rätt tidpunkt. Skattesänkningen omfattar alla inkomstgrupper, men sammanlagt har skattesänkningarna detta år haft en betoning på de lägre inkomstklasserna, vilket vi tycker att är viktigt.

De lägsta inkomsttagarnas skatt sänks genom att förvärvsinkomstavdragen höjs. Detta innebär ett bortfall från kommunerna som regeringen har lovat att de skall kompenseras för. För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att kompensationen verkligen genomförs så att ingen kommun blir lidande. Framförallt är det nu viktigt att se till att de kommuner som är nettobetalare av statsandelar inte drabbas, då kompensationen görs genom en förhöjning av social- och hälsovårdsstatsandelarna.

Regeringen kommer att täcka en del av de ökade utgifterna med ny låneupptagning. Oppositionen har redan hunnit kritisera detta och kallat det för en kappvändning. Svenska riksdagsgruppen tycker att regeringen gör rätt i att i detta ekonomiska läge också ty sig till lån för att finansiera stimulansåtgärderna. Strategin är att i början av regeringsperioden med kraftigare åtgärder uppmuntra till ekonomisk aktivitet på hemmamarknaden. Lyckas detta så betalar det igen sig mot slutet av regeringsperioden.
Det ingår naturligtvis osäkerhet i alla ekonomiska beslut eftersom ingen med säkerhet kan förutspå hur världsekonomin utvecklas och hur väl de stimulanspolitiska åtgärderna faller ut.

Svenska riksdagsgruppen är nöjd över att företagandet förenklas genom att den fasta moms-gränsen som tidigare gick på 50,000 gamla mark fr.o.m. 2004 blir mer flexibel. Den gamla gränsen inverkade i många fall negativt på företagandet genom att många entreprenörer som närmade sig inkomster på 8400 euro lade av för att undkomma skatten. Vi tror att detta underlättar försöken att skapa nya varaktiga arbetsplatser.

Positivt är också att generationsskiften inom företagarsektorn förenklas genom förändringar i beskattningen. Regeringens beslut är välkommet med beaktande av att ca 70.000 företag står inför en generationsväxling under de närmaste åren. Alla åtgärder som befrämjar företagandet och förbättrar sysselsättningen måste nu prioriteras.

I samband med regeringsförhandlingarna kom man överens om att i snabb ordning utreda förutsättningarna för att sänka arbetsgivaravgifterna. I regeringens budgetram är denna sysselsättningspolitiska åtgärd bortlämnad, vilket vi tycker är olyckligt. De små- och medelstora företagen är i nyckelställning då det gäller att skapa nya arbetsplatser. För tillfället har de till och med svårt att bevara de nuvarande arbetsplatserna. Arbetslöshetsprocenten har stigit till över 10 procent. Vår uppfattning är att det nu hade varit rätt tidpunkt att avisera en sänkning av arbetsgivaravgifterna.

De socialpolitiska satsningarna kommer också att stöda den ekonomiska politiken. Höjningen av barnbidraget för det första barnet samt ensamförsörjartillägget förväntas i sin helhet gå till konsumtion. För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att de socialpolitiska satsningarna riktas till de grupper i samhället som har det svårast. Vi tycker regeringen gjort rätt i att höja stödet till ensamförsörjare, de facto skulle vi gärna ha sett en ännu högre förhöjning för denna grupp. Barnbidraget höjs för det första barnet och ensamförsörjartillägget för varje barn. På det sättet kommer stödet till ensamförsörjarfamiljer i många fall att få en märkbar förhöjning. Den lägsta moderskapspenningen och hemvårdsstödet höjs likaså. Regeringen står också fast vid sitt beslut att höja de lägsta pensionerna. Genom att rikta ett större stöd till dem som har det ekonomiskt sämst ställt i samhället kommer också behovet av utkomststöd att minska. Utkomststödet är en stor belastning för kommunerna i dagens läge. T.ex. i Helsingfors motsvarar det två skatteören och i Esbo räknar man med att under detta år utbetala ca 30 miljoner euro i utkomststöd.

Trots många år av ekonomisk tillväxt har det visat sig vara mycket svårt att råda bot på den strukturella arbetslösheten. Regeringens mål är att skapa 100 000 nya arbetsplatser. Sysselsättningsnivån skall stiga bl.a. genom att omskola personer med yrkesutbildning och genom teknologisatsningar via bl.a. Tekes och TE-centralerna. Genom att tillföra 9 miljoner euro detta år för finansieringen av programmet för ett hållbart skogsbruk kan 450 årsarbeten skapas.

KOMMUNERNA OCH SERVICEN

Kopplingen mellan världsekonomin och den kommunala ekonomin är stark. Därför är det i detta ekonomiska läge särskilt viktigt med åtgärder som stimulerar hemmamarknaden. I många företag, speciellt inom IT-branschen, varslar man nu om uppsägningar och detta kommer att synas i den kommunala ekonomin med ett visst dröjsmål. Det är viktigt att konsumenternas inställning trots allt fortfarande är förhållandevis positiv beträffande de egna ekonomiska framtidsutsikterna.

Men för att kommunerna skall klara av att sköta basservicen på ett tillfredsställande sätt krävs det att staten kompenserar kommunerna för det bortfall av inkomster som stimulansåtgärderna innebär för den kommunala kassan.

Svenska riksdagsgruppen har i samband med varje budgetria under de senaste åren krävt att statsandelarnas indexjustering bör ske till 100 procent. Den tidigare regeringen valde att kompensera endast hälften av kommunernas ökade utgifter. Nu sker en ändring på den punkten, eftersom regeringens avsikt är att indexjustera statsandelarna till 75 procent, vilket ger kommunekonomin ett tillskott på 100 miljoner euro år 2004. Svenska riksdagsgruppens slutliga mål uppnås inte med detta, men vi ser det som ett stort steg i rätt riktning.

Svenska riksdagsgruppen är nöjd över att regeringen gått in för att stärka kommunernas ekonomi. Regeringen kommer att höja statsstödet till kommunerna med 550 miljoner under ramperioden.
Samtidigt vill vi påminna om att fattigkommunstödet kommer att behövas även i fortsättningen samt att regeringen bör ha en beredskap för ett öronmärkt stöd till kommuner som drabbats särskilt hårt av att ett tak på samfundsskatteintäkterna infördes för några år sedan. Helsingfors ekonomiska situation kräver nu särskild uppmärksamhet. Också andra kommuner som är starkt beroende av samfundsskatteintäkterna har försatts i en ohållbar situation.

Helsingfors står inför stora nedskärningar inom bl.a. utbildningssektorn. Det är klart att det nya statsandelssystemet innehöll en del strukturella snedvridningar som borde korrigeras senast år 2004. Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att situationen i Helsingfors nu är så allvarlig att regeringen bör överväga om man snabbt kunde rikta ett särskilt stöd till huvudstaden. Då uträkningsgrunden för statsandelarna ses över nästa år anses vi att stora städers särförhållanden på något sätt bör uppmärksammas.

Regeringen går i sitt rambeslut in för en del riktade stöd för social- och hälsovården. Statsandelarna, som staten betalar ut till kommunerna för basservicen, ökas med 1,05 procent, alltså 200 miljoner euro. Största delen av denna pott riktas till hälsovården, åldringsvården och till höjningen av hemvårdsstödet. Då man dessutom tillägger de tidigare höjningarna på 222 miljoner, innebär det att regeringen höjer statsandelarna och satsningarna inom social- och hälsovården med totalt 422 miljoner euro under denna period. Kommunerna har relativt fria händer att fördela pengarna.
För att basservicen skall fungera krävs det att de kommunala beslutsfattarna väljer att använda statens stöd till basservicen så som avsikten varit.

TILLÄGGSBUDGETEN

Sfp har redan för flera år sedan varnat för de växande miljöriskerna som den ökande trafiken av oljetankers i Östersjön innebär.
I samband med budgetrian 2000 fick vi in en skrivning i budgetboken om en utredning om behovet av ett oljebekämpningsfartyg till Östra Finska viken. I årets budget ingår pengar för en ombyggnad av farledsfartyget Seili till ett oljebekämpningsfartyg. Oljebekämpningsberedskapen kommer nu inom de närmaste åren ytterligare att förstärkas genom att det i tilläggsbudgeten nu finns insatt medel för att två av gränsbevakningens fartyg utrustas med oljebekämpningsapparatur. I samband med budgetrian kommer regeringen att fatta beslut om beställning av en multifunktionell isbrytare med oljebekämpningsutrustning även för vintertid. Dessa anskaffningar och ombyggnadsprojekt anser vi att är helt nödvändiga och mycket viktiga. Vi förutsätter också att medel för att genomföra de övriga delarna i den förra regeringens Östersjöprogram kommer att lösgöras och påtalar behovet av en fortsatt uppföljning av programmet.

Vi är glada för att miljöminister Enestam tillsätter en uppföljningsgrupp för genomförandet av Östersjöprogrammet. Miljöministrarna under den föregående regeringen tillsatte inte en sådan arbetsgrupp trots att behovet fanns redan då.

En annan satsning på tryggheten som Svenska riksdagsgruppen välkomnar är beslutet om att Nyland och Östra Nyland får tre nödcentraler istället för två. Vår förhoppning är att tre nödcentraler innebär att en placeras i Helsingfors, en i Borgå och en i västra Nyland.

Den nya språklagen skall nu förverkligas. Enligt den nya lagen skall regeringen regelbundet redovisa för hur förverkligandet har utfallit. Justitieministeriet föreslås få 30,000 euro i tilläggsbudgeten för dessa uppgifter. Beloppet är dock klart underdimensionerat och det kan konstateras att försummelserna att sköta uppgifter som redan borde ha vidtagits enligt den nu gällande gamla språklagen måste lappas på i samband med att den nya lagen införs. Vår uppfattning är att detta moment också borde ha tagits med i budgetramarna eftersom det inte är fråga om en engångstransferering utan om ett långsiktigt uppföljningsarbete som följer av 1995 års reform av regeringsformens kapitel om de medborgerliga rättigheterna.

Fängelserna får 5 miljoner euro främst för ökade hälsovårdskostnader. Antalet interner i Finlands fängelser har ökat stadigt under de senaste åren men fängelserna har inte fått utökad finansiering i samma utsträckning. Det är viktigt att fångvården sköts bra. Vi är övertygade om att en god fångvård i längden sparar resurser och humant lidande.

Det är glädjande att vi nu också får se konkreta höjningar av u-landsbiståndet. Biståndsanslagen ökar med 63 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen är aningen besviken över att överenskommelsen med regeringsförhandlarna i april om att biståndet skulle få 70 miljoner euro till, inte helt höll utan blev 7 miljoner euro mindre.

I tilläggsbudgeten och ramarna ingår många andra goda satsningar som jag, om tiden medgett, gärna skulle gå in på. Stöd till mögelskolor, partisanoffer, skötsel av naturskyddsområden och Kvarkentrafiken, för att nämna några frågor som sfp i olika sammanhang talat för. I det stora hela är svenska riksdagsgruppen tillfreds med det förslag som riksdagen nu behandlar.

 

Christina Gestrin höll gruppanförandet om budgetramarna och tilläggsbudgeten 27.5.2003.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30