Gruppanförande om den nya regeringens program

25.06.2003 kl. 00:00

Den uppkomna regeringskrisen har fått en lösning då regeringen nu fortsätter utgående från samma regeringsprogram. Svenska riksdagsgruppen kan inte annat än beklaga det som hänt, och som ledde till att förtroendet för statsminister Jäättenmäki inte längre fanns. Nu är det viktigt att regeringen under statsminister Vanhanens ledning på allvar, och med ny gnista kommer igång med arbetet. Under de närmaste åren står vi inför stora utmaningar både i den nationella och internationella politiken. Regeringens största utmaning är att sänka arbetslösheten, förbättra sysselsättningsnivån och bevara en stark ekonomisk grund som gör det möjligt för oss att upprätthålla vårt välfärdssamhälle. EU:s utvidgning och förhandlingarna om EU:s grundfördrag kommer att innebära att regeringen måste uppbringa en stor aktivitet i internationell politik. Allra närmast står EU:s jordbruksreform som nu är mitt inne i ett kritiskt skede.
Talman!

Redan från början slog regeringskoalitionen fast att den största – och första – utmaningen för regeringen är att aktivt bekämpa en hotande avmattning i ekonomin med stimulerande politik och på det sättet bekämpa arbetslösheten och förbättra sysselsättningsgraden. Eftersom världsekonomin inte just nu sätter fart på den finländska ekonomin bör den inhemska efterfrågan hållas stark.

Regeringen presenterade i slutet av maj en rambudget som innehöll dessa element. Sysselsättningsgraden skall förbättras genom omfattande arbetskraftspolitiska åtgärder för att råda bot på både ungdomsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten. Här kommer också det företagarpolitiska programmet att spela en stor roll..


Den inhemska efterfrågan stimuleras genom skattesänkningar i alla inkomstgrupper. Samtidigt görs ekonomiska överföringar till de grupper som ekonomiskt sätt har det allra sämst ställt; barnfamiljer, ensamförsörjare och pensionärer med de lägsta inkomsterna. De små- och medelstora företagen är i nyckelställning då det gäller att skapa nya arbetsplatser. Regeringsprogrammet förutsätter att arbetsgivaravgifterna sänks för att locka företagare till nyanställningar. Svenska riksdagsgruppen anser att dessa sänkningar bör ske i början av 2004 för att i tid motverka det hotande sysselsättningsläget

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi det vara viktigt att regeringen har deklarerat att förra regeringens långsiktiga skattesänkningspolitik fortsätter. Effekten av de stimulanspolitiska åtgärderna kommer under de närmaste åren att visa om det går att hålla fast vid de strikta målsättningarna på utgiftssidan.

Talman!

I den rambudget som riksdagen godkände i onsdags fanns många av de goda socialpolitiska satsningar som regeringen skrev in i regeringsprogrammet i april. En färsk utredning visar att många barn mår illa i vårt samhälle. Det här är ett problem som måste tas på allvar.

Bland dem som har det ekonomiskt svårt återfinner man ofta barnfamiljerna. Därför anser vi att det var klokt att de höjda stöden och bidragen kommer barnfamiljerna till godo. Beslut om att höja barnbidraget för det första barnet samt ensamförsörjartillägget för varje barn har redan fattats. Hemvårdsstödet och den lägsta moderskapspenningen stiger också.
Regeringen beaktar också pensionärerna behov. De lägsta pensionerna skall höjas och pensionärernas exakta skattesänkning kommer i och med det slutliga skattebeskedet 2004.

Det viktiga är att invånarna i alla kommuner har tillgång till kvalitativ och likvärdig social- och hälsovård. Regeringen har för avsikt att stärka servicen. Statsandelarna till social- och hälsovården och till utbildningen ökar. Det krävs dock att man inom kommunerna prioriterar rätt för att satsningarna skall ge önskad effekt. Regeringens avsikt är också att beakta stora städers situation i samband med att fördelningsgrunderna för statsandelarna ses över. Helsingfors regionens kommuners ekonomiska trångmål kräver snabba åtgärder som inte kan korrigeras genom att höja statsandelarna, eftersom dessa kommuner är nettobetalare av statsandelar.

Talman,

Svenska riksdagsgruppen ser med oro på förhandlingarna om EU:s lantbruksreform, som i dag igen startar med sikte på ett snabbt avgörande. Det kompromissförslag som ligger som grund för förhandlingarna är för Finlands del otillfredsställande. Uttalanden från tre toppmöten, på Finlands förslag, om att EU:s lantbrukspolitik skall utformas så att jordbruket skall kunna utövas lönsamt på alla områden inom EU där det traditionellt idkats, riskeras om lantbruksreformen förverkligas enligt föreliggande förslag.

Finlands regering måste med kraft hävda toppmötenas uttalanden. Avsikten med uttalanden kan inte vara att ett mindre gynnat medlemsland, skall trygga fortsättningen för livsmedelsproduktionen med nationella stöd, efter att EU:s centrala beslut undergrävt verksamhetsförutsättningarna.

Om förhandlingsresultatet blir otillfredsställande, vill riksdagsgruppen påminna om skrivningen i regeringsprogrammet där det står, "det nationella stödet bedöms med beaktande av resultatet i EU-förhandlingarna".

Genast efter att beslut om lantbruksreformen gjorts, kommer förhandlingar att starta om Finlands rätt att utbetala nationellt stöd till jordbruket i södra Finland enligt artikel 141. För att trygga den nationella livsmedelsproduktionen måste rätten att betala tillräckliga nationella stöd säkras.

Talman,

Svenska riksdagsgruppen är nöjd med skrivningarna i regeringsprogrammet om miljö- och naturvården. Regeringen har behandlat verkställandet av Östersjöprogrammet och de närmaste årens tyngdpunkter i en regeringsaftonskola senaste vecka och visat att man har för avsikt att aktivt arbeta för en förstärkning av oljebekämpningsberedskapen och för ökad säkerhet i transporter av miljöfarlig last till havs. Också åtgärder för att minska övergödningen kommer att vidtas enligt det Östersjöprogram som uppgjordes under Lipponens andra regering.

Svenska riksdagsgruppen hoppas att regeringen ser lika allvarligt på säkerheten på land som till sjöss. Därför kräver vi att beslutet om att Nyland och Östra Nyland får tre nödcentraler istället för två, står fast. Vår förhoppning är att nödcentralerna placeras i Helsingfors, Borgå och västra Nyland.

Svenska riksdagsgruppen understryker nu att avgörande beslut i enlighet med regeringsprogrammet skall tas för att bevara i Finland de tusentals arbetsplatser inom bilfärje- och passagerartrafiken som nu riskerar att försvinna p.g.a. utflaggningen av fartyg.

Talman!

Politik handlar bl.a. om förtroende och samarbetsförmåga. Centern, Socialdemokraterna och sfp har igår meddelat att man vill fortsätta regeringssamarbetet och hålla fast vid regeringsprogrammet. Nu skall regeringen ta en ny start och lämna problemen som uppstod under riksdagsvalet bakom sig.

Svenska riksdagsgruppen anser att regeringsprogrammet utgör en stark bas för en handlingskraftig regering. Vi stöder en enkel övergång till dagordningen.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 25.6.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00