Gruppanförande om den nya regeringens program

25.06.2003 kl. 00:00

Den uppkomna regeringskrisen har fått en lösning då regeringen nu fortsätter utgående från samma regeringsprogram. Svenska riksdagsgruppen kan inte annat än beklaga det som hänt, och som ledde till att förtroendet för statsminister Jäättenmäki inte längre fanns. Nu är det viktigt att regeringen under statsminister Vanhanens ledning på allvar, och med ny gnista kommer igång med arbetet. Under de närmaste åren står vi inför stora utmaningar både i den nationella och internationella politiken. Regeringens största utmaning är att sänka arbetslösheten, förbättra sysselsättningsnivån och bevara en stark ekonomisk grund som gör det möjligt för oss att upprätthålla vårt välfärdssamhälle. EU:s utvidgning och förhandlingarna om EU:s grundfördrag kommer att innebära att regeringen måste uppbringa en stor aktivitet i internationell politik. Allra närmast står EU:s jordbruksreform som nu är mitt inne i ett kritiskt skede.
Talman!

Redan från början slog regeringskoalitionen fast att den största – och första – utmaningen för regeringen är att aktivt bekämpa en hotande avmattning i ekonomin med stimulerande politik och på det sättet bekämpa arbetslösheten och förbättra sysselsättningsgraden. Eftersom världsekonomin inte just nu sätter fart på den finländska ekonomin bör den inhemska efterfrågan hållas stark.

Regeringen presenterade i slutet av maj en rambudget som innehöll dessa element. Sysselsättningsgraden skall förbättras genom omfattande arbetskraftspolitiska åtgärder för att råda bot på både ungdomsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten. Här kommer också det företagarpolitiska programmet att spela en stor roll..


Den inhemska efterfrågan stimuleras genom skattesänkningar i alla inkomstgrupper. Samtidigt görs ekonomiska överföringar till de grupper som ekonomiskt sätt har det allra sämst ställt; barnfamiljer, ensamförsörjare och pensionärer med de lägsta inkomsterna. De små- och medelstora företagen är i nyckelställning då det gäller att skapa nya arbetsplatser. Regeringsprogrammet förutsätter att arbetsgivaravgifterna sänks för att locka företagare till nyanställningar. Svenska riksdagsgruppen anser att dessa sänkningar bör ske i början av 2004 för att i tid motverka det hotande sysselsättningsläget

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi det vara viktigt att regeringen har deklarerat att förra regeringens långsiktiga skattesänkningspolitik fortsätter. Effekten av de stimulanspolitiska åtgärderna kommer under de närmaste åren att visa om det går att hålla fast vid de strikta målsättningarna på utgiftssidan.

Talman!

I den rambudget som riksdagen godkände i onsdags fanns många av de goda socialpolitiska satsningar som regeringen skrev in i regeringsprogrammet i april. En färsk utredning visar att många barn mår illa i vårt samhälle. Det här är ett problem som måste tas på allvar.

Bland dem som har det ekonomiskt svårt återfinner man ofta barnfamiljerna. Därför anser vi att det var klokt att de höjda stöden och bidragen kommer barnfamiljerna till godo. Beslut om att höja barnbidraget för det första barnet samt ensamförsörjartillägget för varje barn har redan fattats. Hemvårdsstödet och den lägsta moderskapspenningen stiger också.
Regeringen beaktar också pensionärerna behov. De lägsta pensionerna skall höjas och pensionärernas exakta skattesänkning kommer i och med det slutliga skattebeskedet 2004.

Det viktiga är att invånarna i alla kommuner har tillgång till kvalitativ och likvärdig social- och hälsovård. Regeringen har för avsikt att stärka servicen. Statsandelarna till social- och hälsovården och till utbildningen ökar. Det krävs dock att man inom kommunerna prioriterar rätt för att satsningarna skall ge önskad effekt. Regeringens avsikt är också att beakta stora städers situation i samband med att fördelningsgrunderna för statsandelarna ses över. Helsingfors regionens kommuners ekonomiska trångmål kräver snabba åtgärder som inte kan korrigeras genom att höja statsandelarna, eftersom dessa kommuner är nettobetalare av statsandelar.

Talman,

Svenska riksdagsgruppen ser med oro på förhandlingarna om EU:s lantbruksreform, som i dag igen startar med sikte på ett snabbt avgörande. Det kompromissförslag som ligger som grund för förhandlingarna är för Finlands del otillfredsställande. Uttalanden från tre toppmöten, på Finlands förslag, om att EU:s lantbrukspolitik skall utformas så att jordbruket skall kunna utövas lönsamt på alla områden inom EU där det traditionellt idkats, riskeras om lantbruksreformen förverkligas enligt föreliggande förslag.

Finlands regering måste med kraft hävda toppmötenas uttalanden. Avsikten med uttalanden kan inte vara att ett mindre gynnat medlemsland, skall trygga fortsättningen för livsmedelsproduktionen med nationella stöd, efter att EU:s centrala beslut undergrävt verksamhetsförutsättningarna.

Om förhandlingsresultatet blir otillfredsställande, vill riksdagsgruppen påminna om skrivningen i regeringsprogrammet där det står, "det nationella stödet bedöms med beaktande av resultatet i EU-förhandlingarna".

Genast efter att beslut om lantbruksreformen gjorts, kommer förhandlingar att starta om Finlands rätt att utbetala nationellt stöd till jordbruket i södra Finland enligt artikel 141. För att trygga den nationella livsmedelsproduktionen måste rätten att betala tillräckliga nationella stöd säkras.

Talman,

Svenska riksdagsgruppen är nöjd med skrivningarna i regeringsprogrammet om miljö- och naturvården. Regeringen har behandlat verkställandet av Östersjöprogrammet och de närmaste årens tyngdpunkter i en regeringsaftonskola senaste vecka och visat att man har för avsikt att aktivt arbeta för en förstärkning av oljebekämpningsberedskapen och för ökad säkerhet i transporter av miljöfarlig last till havs. Också åtgärder för att minska övergödningen kommer att vidtas enligt det Östersjöprogram som uppgjordes under Lipponens andra regering.

Svenska riksdagsgruppen hoppas att regeringen ser lika allvarligt på säkerheten på land som till sjöss. Därför kräver vi att beslutet om att Nyland och Östra Nyland får tre nödcentraler istället för två, står fast. Vår förhoppning är att nödcentralerna placeras i Helsingfors, Borgå och västra Nyland.

Svenska riksdagsgruppen understryker nu att avgörande beslut i enlighet med regeringsprogrammet skall tas för att bevara i Finland de tusentals arbetsplatser inom bilfärje- och passagerartrafiken som nu riskerar att försvinna p.g.a. utflaggningen av fartyg.

Talman!

Politik handlar bl.a. om förtroende och samarbetsförmåga. Centern, Socialdemokraterna och sfp har igår meddelat att man vill fortsätta regeringssamarbetet och hålla fast vid regeringsprogrammet. Nu skall regeringen ta en ny start och lämna problemen som uppstod under riksdagsvalet bakom sig.

Svenska riksdagsgruppen anser att regeringsprogrammet utgör en stark bas för en handlingskraftig regering. Vi stöder en enkel övergång till dagordningen.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 25.6.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15