Stoppa utflaggningen!

15.08.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen vill ha konkreta åtgärder för att stoppa den pågående utflaggningen av passagerarfartyg, främst till Sverige. Enligt en färsk utredning sysselsätter Finlands sjöfart ca 47.000 personer och omsätter 11,4 miljarder euro per år.

 

Gruppen anser att regeringen bör ta rederiernas planerade utflaggningar på allvar och därför omforma sjöfartsstödet. Svenska riksdagsgruppen för fram en egen modell som bevarar de finländska arbetsplatserna inom sjöfarten.
Modellen går i korthet ut på följande:
1. Rederibeskattningen omformas så att vinstmedel som öronmärks för investeringar i tonnage inte beskattas.
2. Det nationella stödet som idag är hälften av Sveriges och övriga EU-länders stöd, omformas så att en del av sjömansskatten avlyfts, en del av pensions- o.dyl. avgifter inkluderas och nivån läggs så att passargerarstödet under finsk flagga blir konkurrenskraftigt.

Svenska riksdagsgruppen anser vidare att studiestödet bör höjas och bli mer sporrande.
- Bostadstillägget bör beviljas underhela året. De högre boendekostnaderna i huvudstadsregionen måste beaktas i bostadstilläggets nivå t.ex. så att hyresgränsen höjs.
- Det är ett problem att studierna drar ut på tiden. Det behövs en ny modell för studiestödet där stödet höjs men där också låntagning ingår, konstaterar Svenska riksdagsgruppen. Studiestödet och bostadsstödet samt lånet tillsammans bör kunna täcka studenternas utgifter så att det går att studera på heltid och därmed förkorta studietiden.

Svenska riksdagsgruppen konstaterar att förslaget till budget för år 2004 innehåller många förslag som Svenska folkpartiet arbetat för. Det är nödvändigt att fortsätta med stimulanspolitiska åtgärder för att öka den inhemska köpkraften och höja sysselsättningsgraden. Svenska riksdagsgruppen är nöjd med de ökade anslagen för universiteten och för forskning och utveckling, men betonar att grundforskningen måste tryggas. För att på lång sikt uppnå och bibehålla en hög sysselsättningsnivå är satsningar på en hög kunskapsnivå avgörande.

Regeringen bör snabbt komma igång med sitt företagspolitiska program med åtgärder för ökad sysselsättning. De resurser som nu i budgeten föreslås för att sysselsätta arbetslösa är viktiga, men de är trots allt bara temporära lösningar på arbetslöshetsproblemet. På sikt kan arbetslösheten avhjälpas endast genom ökad företagsamhet.

Svenska riksdagsgruppen är nöjd med de förbättringar som föreslås för företagare.
- Positivt är att det under 2004 införs nya regler som underlättar familjeföretagens generationsväxlingar.
- Den tidigare fasta mervärdeskattegränsen på 8400 € blir glidande. Det kommer att uppmuntra ensamföretagare att fortsätta med sin verksamhet trots begynnande moms-skyldighet. Vi anser att också primärnäringarna skall tas med i systemet.

Pressmeddelande 15.8.2003, Svenska riksdagsgruppens sommarmöte

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50