Låt kommunerna behålla samfundsskatten

16.08.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen motsätter sig att samfundsskatten i sin helhet överförs till staten.
Staten bör hålla fast vid systemet att en del av samfundsskatten skall bli kvar i kommunen där företaget verkar.

 

Detta är viktigt för att sporra kommunerna till att stärka företagens
verksamhetsförutsättningar. I regeringsprogrammet finns inskrivet att en överföring skall utredas. För att kommunerna under de närmaste åren skall kunna planera sin verksamhet får det inte råda någon ovisshet på denna punkt.

Beslutet att minska kommunernas andel av samfundsskatten har slagit oskäligt hårt mot
vissa kommuner. I t.ex. Helsingfors och Esbo har man tvingats till stora nedskärningar som kommer att märkas i invånarnas vardag. Undervisningsgrupperna blir större och resan till
dagis blir längre.

Vidare anser Svenska riksdagsgruppen att när en förändring av statsandelssystemet bereds måste man bättre anpassa systemet till huvudstadsregionens speciella omständigheter som t.ex. barnskydd och inflyttning.

Svenska riksdagsgruppen vill att staten även i nästa års budget öronmärker medel till speciellt sårbara grupper så som barn med mentala problem och som hotas av utslagning.

Svenska riksdagsgruppen avslutade sitt tre dagars sommarmöte med ett kommunalpolitiskt seminarium i Kyrkslätt.

 

Pressmedddelande från Svenska riksdagsgruppens sommarmöte 16.8.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00