Sfp: Stimulerande framtidsbudget

20.08.2003 kl. 00:00
Svenska folkpartiets ordförande, miljöminister Jan-Erik Enestam är nöjd med det budgetförslag regeringspartierna enades kring i årets budgetria. Han beskriver förslaget som starkt stimulerande och framtidsinriktat.

 

Inkomstskattens sänkning om 1 % och höjda avdrag för inkomstens förvärvande samt höjt förvärvsinkomstavdrag, med tyngpunkten på låg -och medelinkomsttagare, förväntas öka den inhemska konsumtionen och förbättra sysselsättningen.

För att undvika utflaggningen av passagerarfartyg och trygga 40.000 arbetsplatser inom sjöfartsnäringen, beslöt regeringen på sfp:s initiativ att återkomma till frågan om utvecklingsbehoven av rederiernas verksamhetsförutsättningar, så att beslut kan fattas senare i höst, då linjedragningarna gällande företags- och samfundsskatten är klara.

II finansminister Ulla-Maj Wideroos (sfp) är nöjd över att sfp:s företagarvänliga profil även syns i budgeten. Beslutet om övergång till en glidande momsskatteskala samt överenskommelsen om att förändringar skall göras i lagstiftningen för underlättande av generationsväxlingar, är exempel på sfp-initiativ i samband med regeringsbildningen.

Även satsningen på vuxenutbildningen samt ökade anslag för universitet och forskning är frågor som sfp anser viktiga för att nå de sysselsättningspolitiska målen. I budgeten ingår ca. 70 milj. € till för universiteten jämfört med årets budget.

Budgetförslaget innehåller mycket av det som sfp lyfte fram inför riksdagsvalet. Sfp är speciellt nöjd över satsningen på barnen och barnfamiljerna.
Eftermiddagsvården för skolbarn i årskurserna 1-2 blir lagstadgad från nästa höst. För ändamålet finns ett anslag på 20 milj. euro. Barnbidraget för det första barnet höjs med 10 € samt ensamförsörjartillägget med 3 € per barn och månad. Även ett anslag för förskolans transporter finns med i budgeten.

Sfp noterar med tillfredsställelse att budgeten innehåller fortsatta satsningar på sjuk- och hälsovård samt socialvård, däribland satsningar på personalens fortbildning och den äldre befolkningens hemservicetjänster. Det nationella hälsovårdsprojektet och det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området finansieras med 90 milj.€. Däri ingår bla. 10 milj.€ för servicesedlar inom hemservicen.

Vad gäller kommunerna kompenseras dessa till 100 % för det skattebortfall de höjda förvärvsinkomstavdragen innebär. Detta sker genom höjning av kommunernas statsandelar för social- och hälsovården samt utbildningen.

Övriga klara Sfp-märkningar som finns i budgeten är de tre nödcentralerna i Nyland och 300.000 € för uppföljning av den nya språklagen.

Sfp ministrarna lyckades även få igenom sitt förslag att stryka texten om indragning av sjöbevakningsstaben i Vasa. Sfp har fortsatt sitt aktiva arbete för att trygga Kvarkentrafiken, och i nästa års budget ingår 1 milj. € för detta ändamål.

Skyddet av Östersjön, som länge hört till partiets hjärtesaker, befrämjas av satsningar på oljebekämpning och lantbrukets miljöstöd. Naturskyddsprogrammen får ökade anslag. Stödet för skötseln av landets byggnadsarv höjs också.

Biståndet höjs med 38,8 milj.€ och utgör ca. 0,37 % av BNP.

Pressmeddelande 20.8.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00