Sfp: Stimulerande framtidsbudget

20.08.2003 kl. 00:00
Svenska folkpartiets ordförande, miljöminister Jan-Erik Enestam är nöjd med det budgetförslag regeringspartierna enades kring i årets budgetria. Han beskriver förslaget som starkt stimulerande och framtidsinriktat.

 

Inkomstskattens sänkning om 1 % och höjda avdrag för inkomstens förvärvande samt höjt förvärvsinkomstavdrag, med tyngpunkten på låg -och medelinkomsttagare, förväntas öka den inhemska konsumtionen och förbättra sysselsättningen.

För att undvika utflaggningen av passagerarfartyg och trygga 40.000 arbetsplatser inom sjöfartsnäringen, beslöt regeringen på sfp:s initiativ att återkomma till frågan om utvecklingsbehoven av rederiernas verksamhetsförutsättningar, så att beslut kan fattas senare i höst, då linjedragningarna gällande företags- och samfundsskatten är klara.

II finansminister Ulla-Maj Wideroos (sfp) är nöjd över att sfp:s företagarvänliga profil även syns i budgeten. Beslutet om övergång till en glidande momsskatteskala samt överenskommelsen om att förändringar skall göras i lagstiftningen för underlättande av generationsväxlingar, är exempel på sfp-initiativ i samband med regeringsbildningen.

Även satsningen på vuxenutbildningen samt ökade anslag för universitet och forskning är frågor som sfp anser viktiga för att nå de sysselsättningspolitiska målen. I budgeten ingår ca. 70 milj. € till för universiteten jämfört med årets budget.

Budgetförslaget innehåller mycket av det som sfp lyfte fram inför riksdagsvalet. Sfp är speciellt nöjd över satsningen på barnen och barnfamiljerna.
Eftermiddagsvården för skolbarn i årskurserna 1-2 blir lagstadgad från nästa höst. För ändamålet finns ett anslag på 20 milj. euro. Barnbidraget för det första barnet höjs med 10 € samt ensamförsörjartillägget med 3 € per barn och månad. Även ett anslag för förskolans transporter finns med i budgeten.

Sfp noterar med tillfredsställelse att budgeten innehåller fortsatta satsningar på sjuk- och hälsovård samt socialvård, däribland satsningar på personalens fortbildning och den äldre befolkningens hemservicetjänster. Det nationella hälsovårdsprojektet och det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området finansieras med 90 milj.€. Däri ingår bla. 10 milj.€ för servicesedlar inom hemservicen.

Vad gäller kommunerna kompenseras dessa till 100 % för det skattebortfall de höjda förvärvsinkomstavdragen innebär. Detta sker genom höjning av kommunernas statsandelar för social- och hälsovården samt utbildningen.

Övriga klara Sfp-märkningar som finns i budgeten är de tre nödcentralerna i Nyland och 300.000 € för uppföljning av den nya språklagen.

Sfp ministrarna lyckades även få igenom sitt förslag att stryka texten om indragning av sjöbevakningsstaben i Vasa. Sfp har fortsatt sitt aktiva arbete för att trygga Kvarkentrafiken, och i nästa års budget ingår 1 milj. € för detta ändamål.

Skyddet av Östersjön, som länge hört till partiets hjärtesaker, befrämjas av satsningar på oljebekämpning och lantbrukets miljöstöd. Naturskyddsprogrammen får ökade anslag. Stödet för skötseln av landets byggnadsarv höjs också.

Biståndet höjs med 38,8 milj.€ och utgör ca. 0,37 % av BNP.

Pressmeddelande 20.8.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00