Regeringens prioriteringar och ekonomiska politik debatterade vi här i riksdagen flera gånger under våren och försommaren och budgetberedningen blev därför också mindre dramatisk än vad vi varit vana vid. Prioriteringarna i budgeten har sin förankring i det färska regeringsprogrammet och nu är det dags för regeringen att med målmedvetna medel omsätta regeringsprogrammet i praktiken.
De stora utmaningarna är att hålla igång och stärka ekonomin, att stimulera hemmamarknaden, förbättra sysselsättningen och minska arbetslösheten. Och detta för att bevara samhällstjänsterna på en hög nivå. Den ekonomiska tillväxten har, som vi alla vet, avtagit under de senaste åren och därför är det rätt valt av regeringen att nu vidta stimulerande åtgärder för ekonomin som skall ha en effekt också på längre sikt.
Regeringen måste i både den kortsiktiga politiken, budgeten för kommande året och i den mera långsiktiga politiken hålla i minnet den pågående förändringen i befolkningens åldersstruktur, pensionsbomben som närmar sig å ena sidan och den viktiga uppgiften att förbättra barns och ungas välbefinnande i vårt samhälle å andra sidan. Då åldersstrukturen blir skev och ur samhällsekonomisk synvinkel sett ogynnsam, växer riksdagens och regeringens ansvar för att beakta alla åldersgruppers intressen. Speciellt stort ansvar har beslutsfattarna att föra de personers talan som inte kan göra det själva. I regeringens budgetproposition finns medvetenheten om dessa utmaningar, och min förhoppning är att de ännu skall förstärkas så att det under de närmaste åren skapas en ännu tydligare framtidsinriktad befolkningspolitik.
-- SOCIALPOLITIK --
För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att de socialpolitiska satsningar riktas till de grupper i samhället som har det svårast. Vi tycker regeringen gjort rätt i att höja stödet till ensamförsörjare, de facto skulle vi gärna ha sett en ännu högre förhöjning för denna grupp. Barnbidraget höjs nu för det första barnet med 10 euro och ensamförsörjartillägget med tre euro per barn. Den lägsta moderskapspenningen och hemvårdsstödet kommer att höjas under denna regeringsperiod.
I regeringens förslag finns ett problem som Svenska riksdagsgruppen vill vi lyfta fram. I de fall där föräldrarna lever helt och håller på utkomststöd leder höjningarna av barnbidraget och ensamförsörjartillägget inte till ökade inkomster, eftersom en förhöjning av dessa stöd räknas som en inkomst som dras av från utkomststödet. Sfp pekade på detta problem under regeringsförhandlingarna och vi anser nu att missförhållandet bör rättas till så att också de ensamförsörjarfamiljer som lever på utkomststöd får ett förhöjt stöd.
Tyngdpunkten i regeringens socialpolitik är inte - och bör inte heller vara - enbart höjda stöd. Basen bör ligga på den offentliga social- och hälsovårdsservicen som alla är beroende av. Det förebyggande arbetet inom socialvården förefaller att bli viktigare för var dag som går. Meningslöst våld, besinningslösa brutala kriminella angrepp mot oskyldiga och försvarslösa personer visar att vi måste göra vårt yttersta för att i ett tidigt skede ingripa, då människor håller på att falla utanför det som vi upplever som det normala samhället. Socialvården och mentalvården är därför så viktiga. Svenska riksdagsgruppen är nöjd över att regeringen beslutat att genomföra både det nationella hälsoprogrammet och utvecklingsprogrammet för det sociala området och att pengar reserverats för programmen. Statsandelarna till social- och hälsovården ökar också.
För att garantera att mentalvården och särskilt vården av barn och unga skall förbättras anser svenska riksdagsgruppen att det regeringen borde öronmärka pengar för detta. Erfarenheten av öronmärkningen är god och har på många håll i landet lett till en märkbar utveckling och förbättring inom mentalvården.
Regeringens lagförslag om eftermiddagsvård för skolbarn i klasserna 1 till 2 är en familje- och socialpolitisk satsning. För att småbarnsföräldrar skall kunna arbeta utan att barnen lider av det är det nödvändigt att eftermiddagsvården utvecklas så att inget barn skall behöva tillbringa eftermiddagen eller förmiddagen ensam. I budgeten finns 20 miljoner reserverat för eftermiddagsvården. Avsikten är att den nya lagen träder i kraft från hösten 2004, så den reserverade summan beräknas täcka utgifterna för höstterminen.
Kommunerna får stödet genom statsandelarna och utgångspunkten måste vara att alla kommuner ser till att eftermiddagsvård ordnas i tillräcklig utsträckning.
-- SYSSELSÄTTNING --
Redan under förra valperioden försökte Svenska riksdagsgruppen få till stånd en överenskommelse mellan regeringspartierna gällande ett stödpaket för att trygga den inhemska sjöfarten. Tyvärr står vi fortfarande inför samma utmaning. I år och ifjol har flera passagerarfartyg flaggats ut. De flesta av dessa fartyg seglar nu under svensk flagg på grund av Sveriges gynnsamma rederibeskattning. Utflaggningen av Viking Cinderella eller Silja Opera innebär förlorade skatteinkomster på 4 till 5 miljoner euro per båt - per år. Av Finnlines handelsflotta seglar numera endast 5 av 70 fraktfartyg under finsk flagg. Rederiet har redan planer på att flagga ut två till.
En utflaggning av en passagerarfärja kan på sikt innebära mellan 300-450 förlorade jobb per båt. Men vi skall räkna med att andelen förlorade arbetsplatser blir mycket fler eftersom de utflaggade fartygen tenderar att övergå till att ha utländska underleverantörer.
På finansministeriet pågår som bäst en utredning om åtgärder för att stoppa utflaggningen. Jag hoppas att regeringen snabbt når en enighet om att det nu behövs snabba beslut för att trygga skatteinkomsterna och arbetsplatserna inom sjöfarten.
En av åtgärderna för att nå regeringens sysselsättningsmål är att få den arbetsföra befolkningen tidigare in i och senare ut ur arbetslivet. Studietiden är i genomsnitt lång och ofta utdragen i Finland jämfört med andra länder. Studentorganisationer har ofta påpekat att studiestödet måste höjas för att studeranden inte skall vara tvungna att arbeta under studietiden. Regeringen beslöt i samband med budgetbehandlingen att inte i detta skede höja studiestödet, utan först invänta resultatet av en utredning om studiestödet, som skall bli färdig denna höst. Inför regeringens budgetmangling signalerade Svenska riksdagsgruppen sin vilja att höja studiestödets bostadstillägg redan i samband med denna budget. Vi kan i alla fall acceptera beslutet att invänta resultatet av utredningen och därefter besluta hur studiestödet skall utvecklas. Vi hoppas att utredningen också skall ta fasta på en ide´ om att gradera bostadstillägget beroende på studerandens studieort, eftersom de stora städerna har en mycket högre hyresprisnivå än mindre orter. Vi anser också att lånet bör bli mera lockande. Det är viktigt att få in ett sporrande element i studiestödet. Som ett led i att få de unga tidigare in i studielivet borde regeringen bereda möjlighet för att även 19-åringar skulle kunna lyfta fullt studiestöd oberoende föräldrarnas inkomster.
Regeringens mål är att till år 2011 höja sysselsättningsnivån till 75%. En förbättrad mentalvård, en lagstadgad eftermiddagsvård för unga skolelever och ett sporrande studiestöd är alla åtgärder som har betydelse i detta sammanhang. En grupp människor som också behövs i arbetslivet är de fysiskt handikappade. En åtgärd som regeringen nu vidtagit är ge en arbetstagare som står inför en eventuell sjukpensionering p.g.a. nedsatt rörelseförmåga eller invaliditet, en subjektiv rätt till rehabilitering. På detta sätt försöker man undvika en förtida pensionering. Rehabiliteringen beräknas kosta 2,3 miljoner euro per år, men summa summarum kommer rehabiliteringen att leda till inbesparingar bland pensionsutgifterna. Det viktigaste är att personen kan bibehålla hälsan eller åtminstone må bättre.
-- SKATTER --
Då regeringen i samband med tilläggsbudgeten på våren bestämde sig för att sänka inkomstskatten var man tvungen att göra det genom en s.k. låst modell i mitten av beskattningsåret. Skattesänkningen som trädde i kraft 1.7. gick ut på att förskottsinnehållningsprocenten för alla löntagare sänktes med en halv procent i alla inkomstklasser fram till årets slut.
För år 2004 föreslår regeringen en mer politiskt och socialt styrd skattesänkning på 1,1 till 1,7 procent. Tyngdpunkten i skattesänkningen ligger på små- och medelinkomsttagare. Skattesänkningarna är motiverade, eftersom det är sannolikt att största delen av de ökade inkomsterna kommer att styras till hemmamarknaden och därför gynna sysselsättningen. Svenska riksdagsgruppen anser att nivån på sänkningen är acceptabel. Det krävs en skicklig balansgång för att nå en optimal nivå på skatterna så att samhällstjänsterna kan utvecklas och vara kvalitativa samtidigt som den finländska arbetsmarknaden skall vara konkurrenskraftig i en internationell jämförelse.
Svenska folkpartiet har konsekvent framfört att nyckeln till fler arbetsplatser ligger inom företagandet. Vi har länge påpekat behovet att reda upp i skatte- och redovisningsdjungeln. På den punkten innehåller budgeten många efterlängtade nyheter. För många småföretagare har den nuvarande momsgränsen euro varit ett psykologiskt hinder för att utveckla sin verksamhet. Nu skall skalan bli glidande och det kommer att uppmuntra företagare att öka sin omsättning. Svenska riksdagsgruppen anser att primärnäringarna såsom lantbrukarna och yrkesfiskarna även borde beröras av reformen.
Nu kommer generationsväxlingarna för familjeföretag att underlättas. Detta kommer att stöda kontinuiteten och den fortsatta verksamheten för många familjeföretag.
Allt sedan överdirektör Lasse Arvelas förslag om att återinföra en dubbelbeskattning av dividender publicerades har företagarna visat tilltagande oro för sin framtid. Formuleringarna i regeringsprogrammet har tydligen inte skingrat företagarnas farhågor och många investeringsbeslut har skjutits upp. Regeringen måste nu, klarare än hittills, ta avstånd från en skärpning av företagens och företagarnas beskattning.
-- ANNAT --
I samband med tilläggsbudgeten riktade vi kritik mot regeringen för att inga medel reserverats för en långsiktig uppföljning av den nya språklagen. I tilläggsbudgeten fanns endast 30,000 euro reserverat för pågående års utredningar. Vi är därför nöjda över att det i budgeten för 2004 finns 300,000 euro för att tillsätta arbetsgrupper som skall uppfölja den nya språklagen. Svenska riksdagsgruppen anser också att samerna skall ha rätt till social- och hälsovård på eget språk. För att detta skall lyckas måste samernas stöd ökas till 600,000 euro.
Att bli betjänad på landets bägge nationalspråk är ingen självklarhet ens då man är i kontakt med ministerierna. Vi är därför mycket glada över att regeringen vill förbättra statsrådets information genom att flera ministerier nu anställer informatörer som skall ansvara för den svenska servicen.
-- MILJÖ --
På miljösidan är vi nöjda över att regeringen håller fast vid Östersjöprogrammet, vilket innebär att pengar kommer att kanaliseras till bl.a. lantbrukets miljöstöd. Också nästa år kommer Finland att finansiera en del av det nya reningsverket i St.Petersburg som sammanlagt under 3 år får 10 miljoner euro av Finland. Beträffande övergödningen av Finska viken har forskarna igen denna sommar varnat för att miljötillståndet i havet är mycket allvarligt. Fortsatta internationella och nationella ansträngningar behövs för att minska belastningen av Östersjön.
I budgeten ingår inte medel för en ny mångfunktionell isbrytare som skall kunna användas för oljebekämpning. Regeringens avsikt är att föreslå resurser för detta fartyg i en tilläggsbudget då det klarnar vad slags fartyg staten går in för. Svenska riksdagsgruppen betonar att beslut om anskaffandet av oljebekämpningsfartyget bör göras snabbt. Trafiken i Finska viken ökar kraftigt och en ny oljehamn nära Viborg öppnas redan vid julen, bara två år efter att Primorsk öppnades. Svenska riksdagsgruppen är nöjd över att skogsprogrammet Metso finansieras enligt planerna men påpekar att skötseln av befintliga naturskyddsområden inte får försummas då största delen av medlen för naturskyddet går till anskaffningen av nya naturskyddsområden.
Svenska riksdagsgruppen är i stort sätt nöjd med regeringens budgetproposition. Förslaget innehåller många viktiga betoningar på familj, sysselsättning och kunnande, bl.a. ökade anslag för universiteten och forskning och utveckling. Också detta är exempel på åtgärder som på lång sikt stöder strävanden att uppnå en hög sysselsättningsnivå.
Christina Gestrin höll gruppanförandet 16.9.2003
