Svenska riksdagsgruppen vill stöda barn och familjer med sina budgetmotioner

26.09.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens medlemmar har inlämnat 22 budgetmotioner idag 26.9 kl.12. De ekonomiskt sett största motionerna gäller socialpolitiska satsningar.

 

Pehr Löv vill med en lagmotion förhindra att höjningen av barnbidragets
ensamförsörjartillägg sänker utkomststödet i motsvarande grad. I en anknytande budgetmotion vill Löv kompensera kommunerna för den utgiftsökning detta skulle medföra. Löv äskar också om mera pengar för att trygga frontveteranernas möjlighet till
rehabilitering varje år.

Eva Biaudet vill öronmärka 7,5 miljoner euro till barn- och ungdomspsykiatrin i samband med statsandelarna till kommunerna. Man har uppnått lovande resultat genom de pengar som öronmärkts för detta ändamål under senaste åren. I sin andra budgetmotion vill Biaudet att man beviljar ytterligare 300,000 euro för social- och hälsovårdstjänster på samiska.

Henrik Lax vill öka statsbidraget till Folktinget för att täcka kostnaderna för Folktingets ökade uppgifter. Till dessa hör bl.a. information om de språkliga rättigheterna och uppföljning av deras förverkligande. Lax föreslår att momentet höjs från det föreslagna 372,000 till 600,000 euro.

Christina Gestrin vill öka finansieringen för skötsel av naturvårdsområden med 2,2 miljoner euro. Anslaget kan användas till bl.a. skötsel av nationalparker, hotade arter och planering av naturvård. Mikaela Nylander vill ha ökat anslag för grundvattenutredningar och för att kunna effektivera skyddet av grundvattenområden i Nyland.

Nils-Anders Granvik vill utveckla växthusnäringen genom att en kombinerad forskar- och informatörstjänst vid Martens trädgårdsstiftelse inrättas. Därtill vill han genom ett nytt moment i budgeten bevilja 2 miljoner euro till semesterverksamhet som omfattar avbytarservice inom pälsdjursnäringen, i likhet med systemet som finns inom jordbruket.

Gruppen äskar om ökade väganslag i Österbotten och Nyland:
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för tryggandet och utvecklandet av Borgå skärgårds förbindelsetrafik, grundförbättring av vägnätet i Nyland, byggarbetet för Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Christina Gestrin vill av trygghetsskäl få vägbelysning på avsnittet Sjundeå-Salo på stamväg 51. I en annan budgetmotion föreslår hon asfaltering av en 3,3 kilometers sträcka på avsnittet Isnäs-Sarvsalö i östra Nyland. Hon äskar också om medel för en lätt trafikled mellan Knipnäs och Gammelboda i Ekenäs.

Nils-Anders Granvik föreslår i tre budgetmotioner ökade väganslag för sträckorna Lassfolk-Markby och Finnabba-Åvist, sträckan mellan riksväg 13 och Terjärv centrum samt att en cykel- och gångväg byggs i Nedervetil.

Henrik Lax motionerar om ökat anslag för det lägre vägnätet i Ekenäs-trakten, särskilt Sommarövägen i Ekenäs. Därtill vill han att en 6,3 km vägstump i mitten av Hindersbyvägen asfalteras.

Pehr Löv vill ytterligare öka anslaget för allmän förbättring av enskilda vägar med 4 miljoner euro.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00